Slakten av folkbildningen –dråpslag mot landsbygden

När regeringen presenterar statsbudgeten står det klart att det svenska civilsamhället och kulturlivet inte står speciellt högt i kurs. De som drabbas hårdast är gemene svensk som bor på landsbygden. Tycker inte regeringen att landsbygden är viktig för en stark demokrati nu och i framtiden?

Att en tredjedel av de statliga anslagen till studieförbunden försvinner fram till år 2026 är ett dråpslag mot det svenska civilsamhället, kulturen och demokratin, enligt debattören.

Att en tredjedel av de statliga anslagen till studieförbunden försvinner fram till år 2026 är ett dråpslag mot det svenska civilsamhället, kulturen och demokratin, enligt debattören.

Foto: Sanna Eriksson

Debatt2023-09-25 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I 2024 års statsbudgeten som nyligen presenterats av regeringen möts vi av nyheten att en tredjedel av de statliga anslagen till studieförbunden försvinner fram till år 2026.

Ett dråpslag mot det svenska civilsamhället, kulturen och demokratin. Den nuvarande regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, har valt att rikta in sig på en av demokratins hörnstenar: folkbildningen. Den beslutade nedskärning av bidragen till studieförbunden är inte bara ett angrepp på det svenska civilsamhället, utan framför allt är det ett direkt angrepp på landsbygden.
 

Enligt en analys från Staffan Larsson, professor emeritus vid Linköpings universitet, deltar en större andel av befolkningen i studieförbundens verksamhet på landsbygden jämfört med storstäderna.  
I ren glesbygd är deltagandet betydligt högre, där deltar en betydande del av befolkningen, medan deltagandet i norra Stockholms välbärgade kommuner är betydligt lägre. Detta betyder alltså att regeringens beslut kommer ha en oproportionerlig påverkan på landsbygden. 
 

Studieförbundens anslag är en viktig del av statens stöd till landsbygdens kultur.  
Utan studiecirklar och kulturarrangemang riskerar landsbygden att förlora en viktig kulturell resurs. Dessutom kommer mötesplatser som Folkets hus, bygdegårdar och hembygdsföreningar att få det svårare.   
Sverige blir kallare, tommare och plattare.  

Folklig kultur, som är beroende av studiecirklar för att utveckla kunskap inom hantverk, musik och konst, kan också påverkas. Det handlar inte bara om tillgång till resurser som verkstäder, musikstudios och ateljéer, utan är med detta också en plattform inom civilsamhället där vuxna kan odla sin egenmakt, lära sig om och delta aktivt i demokratin. 

Det som är särskilt bekymmersamt är att regeringen och Sverigedemokraterna verkar gå emot en bredare folklig uppfattning.  
En nyligen genomförd undersökning av ABF Stockholm tillsammans med Novus visar att det svenska folket värderar studieförbunden högt. 

Men bortom siffror och statistik finns det en djupare aspekt av detta.  
Studieförbunden skapar meningsfulla möten som bryter ensamhet och bygger gemenskap. Ingen kommersiell aktör kan ersätta den genuina mänskliga kontakten och skapande som sker i dessa sammanhang. 

Stå upp för demokratin, civilsamhället och landsbygden. Studieförbunden förtjänar deras stöd, inte deras förakt. #rörinteminstudiecirkel