Nästan 20 000 elever i Sverige klarade inte betygskraven i årskurs nio. Av de cirka 122 000 eleverna som gick ut nian i våras fick 12,8 procent underkänt i matematik, enligt Expressen. Matematik har blivit en tydlig vattendelare i skolans värld. En utredning kommer ske i början av nästa år, om huruvida betygssystemet ska reformeras i syfte att fler elever ska få möjlighet att gå gymnasiet. Ett av förslagen är att slopa betyget F. Detta skulle kunna öppna dörrarna till gymnasiet för fler och skapa ett mer inkluderande skolsystem.
En elevs kunskaper i ett enskilt ämne, såsom matematik, säger lite om hur väl den personen skulle kunna klara sig i ett specifikt arbete eller på en annan utbildning. Grundskolan är till för att ge alla elever grundläggande kunskaper i flera olika ämnen, men det är orimligt att förvänta sig att varje individ ska prestera lika bra inom samtliga. Att låsa framtida utbildningsmöjligheter baserat på en individs prestationer i samtliga ämnen skapar en utbildningsmiljö där många individer fråntas möjligheten att växa utifrån dennes styrkor. En individs betyg i grundskolan säger inget om deras förmåga att exempelvis bli en utmärkt förskollärare, skogsbrukare eller sjuksköterska.
Skolan, som den är utformad idag, är inte anpassad för alla. Många barn faller mellan stolarna för att de är tystlåtna, blyga eller har svårigheter inom ett specifikt ämne. Grundskolan bör vara en plats där individens självförverkligande står i centrum. Skolan ska vara en plats där alla elever får möjlighet att uppnå sin fulla potential, oavsett om det innebär att man inte klarar att uppnå samtliga betygskriterier som dagens system kräver. Skolan ska vara en språngbräda för varje elev, inte en plats där framtidsdrömmar begränsas av en rigid betygsmall.
Dagens system är svart-vitt, antingen når du upp till samtliga kriterier i kunskapskraven, eller så får du på papper samma utdelning som en elev som kanske inte dykt upp på en enda lektion. Detta hindrar inte bara elever från att komma in på gymnasiet, utan kan också skada deras självförtroende och motivation att studera vidare.
Vi stänger dörrarna till utbildning för otroligt många elever redan vid 16 års ålder. Det är en utveckling som varken gynnar individen eller samhället i stort. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi till Vi Lärare, sade i en intervju med Aftonbladet att “Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper”. Detta skulle innebära att även betyg under 4 beräknas in i elevens meritvärde, vilket ger en mer nyanserad bild av elevens kunskaper. På så sätt kan elever som har svårigheter i vissa ämnen ändå söka vidare till framtida studier med ett lägre meritvärde, istället för att uteslutas helt från gymnasiet och framtida möjligheter.
Det nuvarande betygssystemet har visat sig krossa många elevers självförtroende, vilket gör det ännu svårare att motivera sig att plugga och försöka ta sig över “F-gränsen”. Exempelvis har det visat sig att många elever som får underkänt i matematik i årskurs sex, även får det i årskurs nio. Dagens betygssystem bidrar till en känsla av misslyckande och utanförskap.
Genom att slopa betyget F och införa ett mer nyanserat system skulle vi tillåta varje elev att se sin egen utveckling och potential, utan att ständigt straffas för sina svagheter.