De säger sig i samtidigt värna den norrländska skogs- och gruvindustrin. Det är ett resonemang som helt enkelt inte går ihop.
Sverigedemokraternas resonemang i frågan om Norrbotniabanan har inte varit helt enkelt att följa. Men ett oklart ställningstagande byttes i riksdagsdebatten den 18 mars ut mot en olyckligt sådant. Då var beskedet från SD:s Patrik Jönsson och hans partikollegor i trafikutskottet att sträckan från Skellefteå till Luleå ska vänta till dess att järnvägen är utbyggd söderut.
Vi undrar om SD inser vilka käppar i hjulen det sätter för den svenska basindustrin, som de säger sig värna?
I Norrbotten och Västerbotten planeras redan investeringar på över 300 miljarder fram till 2035. Genom att skjuta Norrbotniabanan på obestämd framtid hämmas en av våra mest expansiva regioner.
Många nya, hållbara och platsbundna arbetstillfällen finns i och kring gruv- och skogsindustrin. Men stora satsningar genomförs också inom förnybar energi, där satsningen på en av Europas största batterifabriker planeras av Northvolt i Skellefteå. Det är en enskild satsning som väntas skapa 3 000 jobb direkt.
Med sådana förutsättningar bör det vara självklart att staten kliver upp och investera i infrastruktur som matchar behoven. Vilket vi ser att staten gjort genom att tidigarelägga byggstarten till Skellefteå. Det är precis den typen av beslut som är långsiktigt värdeskapande och skapar störst samhällsnytta. Och som behövs nu.
Längs kusten mellan Umeå och Luleå finns Sveriges mest tätbefolkade region efter storstadslänen Stockholm och Malmö, i samma paritet som Västra Götalands län. Här finns inte en meter räls idag. Att bristen på infrastruktur hämmar näringslivet är också alltför tydligt i den nuvarande coronapandemin, där regeringen tvingats hålla igång flygtrafiken längs den norra norrlandskusten, samt Kiruna. Det är inte bara ett resultat av långa avstånd utan också effekterna av en bristande infrastruktur som i ett utsatt läge blir enormt sårbar och skapar risker inom alla samhällssektorer.
Trots detta vill Sverigedemokraterna satsa på sträckor där det redan finns spår.
Med Norrbotniabanan bildas ett funktionellt elektrifierat dubbelspår samtidigt som det knyter samman kuststäderna. Det skapar möjligheter till arbetspendling och modern godstrafik, till skillnad från dagens läge där gods transporteras på enkelspår utan omledningsmöjligheter vid trafikstörningar.
Ett avslutande exempel. Nittio procent av all järnmalm i EU produceras i Norrbotten. Av brytningsvärdet på 25 miljarder vidareförädlas det söderut i Sverige till 550 miljarder och ytterligare tio gånger mer ute i Europa.
Det bara en del av det värden som näringslivet i Norr- och Västerbotten skapar för Sverige. Det finns goda möjligheter att låta dem växa ännu större.
Men Sverigedemokraterna säger nej och vill stoppa projektet halvvägs. Det känns lika ogenomtänkt som att bygga en halv bro.