Nu öppnar samhället upp i takt med att vaccineringen pågår. Krisen har varit allvarlig för stora delar av näringslivet – inte minst för hotell- och restaurangbranschen, transportbranschen och stora delar av tjänstesektorn. Och den är inte över.
I industrin rullar hjulen igen och i år levererar industrin historiskt höga bidrag till svensk BNP. En fjärdedel av årets BNP-ökning kommer från industrin. Även investeringarna är höga ur ett historiskt perspektiv. I år väntas industrins investeringar öka med elva procent och under 2022 med åtta procent. Svensk industri tar stora investeringsbeslut för att ställa om till fossilfritt inom loppet av några år. Exemplen är många, inte minst i norra Sverige. Bara inom stål- och gruvnäringen finns tre framträdande projekt: Hybrit, där stål ska tillverkas med hjälp av vätgas istället för kol, LKAB:s planer på fossilfritt järn och nystartade H2 Green Steel som planerar fossilfri stålproduktion utanför Boden.
Svensk industri ska fortsätta vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion. Förutsägbara och gynnsamma villkor är förutsättningar för det. Inför höstens budgetproposition lyfter vi tre förslag som bidrar till ett gynnsammare industriklimat:
1. Effektivare tillståndsprocesser. Såväl klimatomställningen som tillkomsten av nya arbetstillfällen är starkt beroende av hur snabbt nya investeringar i infrastruktur och industrier kan komma på plats. I vägen för dessa investeringar står idag ineffektiva och oförutsägbara tillståndsprocesser. Det behövs en budgetsatsning för att öka kapaciteten framförallt hos domstolarna. Det behövs också tydliga direktiv till berörda myndigheter att främja utvecklingsprojekt istället för att ensidigt bevaka vagt definierade miljöintressen. Ställ krav på samverkan istället för motverkan. Det är ett första steg på den förändringsresa för effektivare tillståndsprocesser som måste ske.
2. Stärkt kompetensförsörjning. Brist på aktuell och relevant kompetens utgör en broms för utvecklingen inom industrin. Matchningen på arbetsmarknaden är bristfällig och därför måste utbildningssystemet bättre dimensioneras för att möta näringslivets och industrins behov. Låt exempel som Teknikcollege vara en förebild och skapa ett bättre samarbete mellan kommuner, näringsliv och skolor. En utökad samverkan behövs för att bredda utbudet, stärka kvalitén och möjliggöra för fler unga att välja utbildningar med stark koppling till arbetsmarknaden. Gör yrkesprogrammen mer attraktiva genom att återinföra den grundläggande högskolebehörigheten, anpassa yrkesvux så att yrkesvux kan användas både för dem utan utbildning och för yrkesväxlare. Utöver det bör utbildningssystemet få förutsättningar att också fortbilda och vidareutbilda yrkesverksamma.
3. Åtgärda underhållsskulden för transportinfrastrukturen. Underhållsskulden inom väg och järnväg fortsätter att växa trots att totalbudgeten i den presenterade infrastrukturpropositionen har ökat. En otillräcklig och bristande kvalitet på transportinfrastrukturen i hela landet försvårar både för industriella investeringar och för godstransporter. Nu är rätt tid att långsiktigt ta igen det eftersläpande underhållet på statliga vägar och järnvägar för att tidigarelägga åtgärder som ökar bärigheten, kapaciteten och framkomligheten i betydelsefulla godsstråk och sträckor där problemen är som störst. Det behövs politiskt brett förankrade mål för både väg och järnväg om när underhållsskulden ska vara åtgärdad, med ett antal kontrollstationer på vägen. Det behövs också en riktad statlig satsning till kommunerna kopplat till underhåll och infrastrukturinvesteringar för godstransporter.
Industrins tre förslag är en del av Industrins reformagenda, som beskriver reformbehov och möjligheter med hela den svenska industrin som avsändare. Våra förslag handlar inte om att öka de offentliga utgifterna, utan om vilka strategiska investeringar som politiken behöver prioritera. Låt oss genomföra dessa – och stärka Sverige inför kommande utmaningar.
Styrgruppen för industrins reformagenda