Svar till Sametingets styrelses debattinlägg, publicerat i Kuriren 9 juni.
Finns det skäl att ifrågasätta samebyn och dess företrädare?
När ledande företrädare från samebyn i media uttalar sig och gör saker utan att någon i samebyn offentligt säger emot företrädarnas utspel, då säger det något om samebyns värdegrund. Samebyföreträdarna drar fram ”rasistkortet” när organisationen samebyn kritiseras. Det är som att bönderna skulle ta det som ett rasistiskt påhopp när man ger sig på Arla som organisationsform, för att en del bönder tar det personligt. Samebyn är företrädare för renskötselföretagare. En stor skillnad är att samebyn förvaltar ursprungsrättigheter utan insyn, utan öppna kort. Samebyn innefattar inte alla samer, alla ursprungsfolk är inte heller representerade i samebyn, det vet alla. Ändå fortsätter företrädare för samebyn att ”klumpa” ihop kritiken mot organisationen med rasism mot samer.
Rättigheter över våra gemensamma fjäll, privata marker och renskötseln som jag anser ska förvaltas av alla som bor i området gemensamt; precis som samhället i övrigt. Renskötsel som försörjning eller hobby ska inte särbehandlas. Renskötsel är inget folk, det är en verksamhet. I Finland kan vem som helst blir renskötare. Kritiserar man renskötselföretagarnas organisation i Finland är man då rasistisk mot hela det finska folket?
”Det är verkligen dags för en sanningskommission om den svenska statens övergrepp mot det samiska folket. Kanske kan detta bota den historielöshet och aningslöshet som många människor (även samer och ledarskribenter) tycks lida av”, skriver Per-Olof Nutti, Lars Miguel Utsi, Marita Stinnerbom, Anders Kråik, Matti Blind Berg, Jan Rannerud i Norrbottens-Kuriren och tar ställning för samebyn som organisation och är tydligt positiv till samebyn. Är vissa samer och ledarskribenter historielösa? Vem är egentligen rasist?