Rejäl smäll väntar för länets besöksnäring

En av de absolut tidigaste och tydligaste effekterna av coronautbrottet är att turistflödena tvärbromsat.

Inflödena av utländska gäster hare i praktiken nollställts till följd av att Sverige och länderna i vår omvärld infört in- och utreseförbud. Det drabbar besöksnäringen hårt

Inflödena av utländska gäster hare i praktiken nollställts till följd av att Sverige och länderna i vår omvärld infört in- och utreseförbud. Det drabbar besöksnäringen hårt

Foto: Ida Axelsson

Debatt2020-05-04 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En av de absolut tidigaste och tydligaste effekterna av coronautbrottet är att turistflödena tvärbromsat. I praktisk mening har inflödena av utländska gäster i praktiken nollställts till följd av att Sverige och länderna i vår omvärld infört in- och utreseförbud.

Det innebär en ordentlig smäll ekonomisk smäll för besöksnäringen, som är en av Sveriges största exportnäringar. 

När vi tittat på hur konsumtionen från utländska gäster normalt ser ut – något som nu helt uteblir – så framgår att bara mellan mitten av mars och midsommar så förloras 36 miljarder kronor i konsumtion över hela landet.

Norrbottens läns del av den kakan är 1,47 miljarder kronor.

Det innebär att hela besöksnäringen befinner sig på en ökenvandring där varje dag genererar nya underskott. Tyvärr är illustrerar siffrorna bara toppen på isberget, då de endast avser konsumtion från just utländska turister. 

Vi menar att regering och samarbetspartier så här långt tagit flera goda initiativ för att understödja företag och jobb, men situationen är så pass allvarlig att dessa initiativ är otillräckliga.

Därför förespråkar vi en statlig beredskap i form av en kostnadsram på 400 miljarder kronor som specifikt dedikeras för att freda företag och jobb från krisen. Inom denna ram hoppas vi att det går att inrymma ännu större korttidspermitteringsstöd, starkare och förenklade hyresstöd, helt slopade arbetsgivaravgifter samt likviditetsstöd för företag som förlorat intäkter till följd av pandemin.

Passivitet och en utslagning av de företag som utgör infrastrukturen för jobb och tillväxt riskerar leda till permanenta skador på arbetsmarknaden och en generellt högre arbetslöshet under lång tid. När WSP för Stockholms Handelskammares räkning analyserade konsekvenserna av 5 procent lägre BNP och 500 000 fler arbetslösa fann man att det leder till ett bortfall på 250 miljarder från svensk produktivitet och 250 miljarder i försvagade offentliga finanser varje år.

Risken är dock att BNP-tappet blir större – och dyrare – än så. Internationella valutafonden IMF bedömer att svensk BNP kommer att falla 6,8 procent under året och finansminister Magdalena Andersson hade i vårbudgeten minus 10 procent som det sämsta tänkbara scenariot. 

Därför anser vi att en ordentlig investering i att rädda företag och jobb - här och nu - är den bästa vägen framåt.