I ett pressmeddelande från Socialdepartementet framkom att regeringen vill avskaffa den ersättning arbetsgivare kan få för höga sjuklönekostnader. Sveriges företagare har pressats av rekordhög inflation, skenande energipriser och fallande efterfrågan. Till det lägger regeringen nu ökade kostnader för sjukskrivningar på flera miljarder. Förslaget skulle försvåra företagens anställningsmöjligheter och måste stoppas.
De första 14 dagarna av en sjukskrivning betalar arbetsgivaren sjuklön till den anställde. Därefter kommer ersättningen från Försäkringskassan. Kostnader för sjuklön är, tillsammans med höga arbetsgivaravgifter, det främsta skälet som företagare ser som hinder för att anställa fler, enligt Företagarnas undersökningar.
I Sverige skapas fyra av fem nya jobb i små och medelstora företag och ökade sjuklönekostnader vore ett hårt slag mot jobbskapandet. Rekryteringen av nya medarbetare är kanske den viktigaste, men också mest riskfyllda, investeringen de mindre företagen gör. I ett läge där Norrbottens små och medelstora företag behöver växa är detta fel väg att gå.
Systemet med ersättning för höga kostnader har funnits sedan 2015 och avlastar företagens kostnadsbörda. Medarbetares sjukfrånvaro har dessutom mest negativ effekt för mindre företag, eftersom deras omsättning är lägre och de har små marginaler. För det enskilda företaget är det dessutom väldigt svårt att förutse kostnaden och hur stor den kommer bli.
Det är de små arbetsgivarna som påverkas mest. 85 procent av arbetsgivare som fick ersättning för höga sjuklönekostnader under andra halvan av 2022 har sex anställda eller färre. Regeringens förslag skulle innebära en ökning av kostnaderna på 2,6 miljarder kronor, vilket i huvudsak skulle drabba småföretag, med en fördubbling av deras sjuklönekostnader som följd. Det är hårresande siffror.
” Vi satsar på Sverige som företagarland”, sa statsminister Ulf Kristersson i sin regeringsförklaring. Orden klingar ihåligt när man läser regeringens förslag om att höja kostnader. Detta ska också ses mot bakgrund av att regeringen höjt arbetsgivaravgiften tre gånger sedan den tillträdde – och inte heller föreslår några andra åtgärder för att minska företagens kostnader för rehabiliteringsarbete.
I regeringens Tidöavtal fanns lovvärda ambitioner om bland annat bättre villkor för små och medelstora företag att växa, och lägre kostnader för att anställa långtidsarbetslösa. Varför regeringen nu vill gå i motsatt riktning är en gåta. Förslaget om höjda sjuklönekostnader för företag borde inte ha lämnat skrivbordet utan skickats till papperskorgen.