Det är ett exceptionellt ekonomiskt läge. Det drabbar hushåll och välfärdens verksamheter hårt. Prognosen för nästa år ser ännu dystrare ut. Därför behövs nu besked från regeringen om de ekonomiska ramarna framåt. Då kan kortsiktiga neddragningar minska eller till och med undvikas.
Försvagningen kommer främst från inflationen, som ger höga pensionskostnader, ökade räntekostnader och stora prisökningar inom alla välfärdens verksamheter. Precis som hushållen drabbas skolor, förskolor och äldreomsorg av höjda livsmedelspriser och dyrare el.
Enligt SKR:s beräkningar kommer det sammantagna underskottet i kommuner och regioner att vara 28 miljarder kronor 2024. Åtgärder vidtas förstås i kommuner och regioner, men inflationen och prisökningarna äter upp intäkter och besparingar. Samtidigt har de generella statsbidragen minskat. Om de skulle ha värdesäkrats, det vill säga ökat i takt med priser, löner och demografi från 2011, skulle de ha varit 25 miljarder högre än de är idag.
I vanliga fall hade kommunerna fattat beslut om budgeten innan midsommar. Men i år avvaktar flera. Det blir för mycket av gissningslek att sätta budgeten utan att veta vad som väntar bakom hörnet. Senare budgetbeslut, till följd av sena besked om statsbidrag, riskerar också att leda till ökade sparkrav.
Vi uppmanar därför finansministern att ge kommuner och regioner besked om välfärdens resurser för 2024 och 2025. Att tillfälligt göra om alla riktade statsbidrag till ett generellt krisbidrag
Under 1990-talskrisen gjorde staten en lösning där man tillfälligt lade ihop de riktade statsbidragen till generella bidrag. Då kunde kommuner och regioner, mitt i krisen, använda pengarna där de bäst behövdes. Det kan göras även nu. Utan att driva på inflationen.
Det är ett besvärligt läge nu och det kommer att bli än mer besvärligt 2024. Året därpå stabiliseras läget enligt SKR:s prognos. Med en välfärd som inte drabbats så hårt av besparingar under krisen, har vi ett starkare samhälle. Därför är våra två förslag inte bara insatser för att klara nedgången, utan också för att stå redo för uppgången.
Finansministern talar om besked till hösten. Det duger inte. Det är nu kommuner och regioner behöver veta vad som gäller för att kortsiktiga neddragningar i välfärdsverksamheterna ska kunna minska och till och med undvikas.