I kampen mot Covid-19 är självklart högsta prioritet att skydda varandra, att skydda oss själva och inte minst att skydda de allra sköraste. Det blir allt tydligare att vi kommer att leva med restriktioner under lång tid framöver. Vi anser därför att skydda även måste kompletteras med att stärka.
Ett effektivt sätt att stärka kroppen är fysisk aktivitet. Dessvärre kan flera av åtgärderna mot smittspridning leda till minskad fysisk aktivitet. Många tror att restriktionerna innebär att man måste stanna inne. Att bli stillasittande under veckor eller månader kan få ödesdigra konsekvenser, inte minst för de mest sköra. Bara i Region Norrbotten finns 47 500 personer över 70 år och ca 14 000 vuxna har diabetes. En tredjedel av de vuxna rapporterar högt blodtryck och 4 av 10 rör sig för lite, mindre än 150 minuter per vecka.
Vad många inte vet, är att redan efter en till två veckors regelbunden fysisk aktivitet ses hälsoeffekter som lägre blodtryck, lägre nivåer av stresshormoner, bättre blodsockerkontroll och ökat välbefinnande. Förändringar som bidrar till ökad motståndskraft så att man bättre klarar en kroppslig påfrestning, såsom en infektion med efterföljande återhämtning. Och sambandet mellan mängden fysisk aktivitet och effekt är starkt. En halvtimme per dag är bra, men lite är bättre än inget och mer är bättre än lite. Det är alltså inte för sent i pandemin för att dra nytta av ökad fysisk aktivitet.
Men detta är inte bara en angelägenhet för riskgrupperna. Många fler kommer att drabbas, inte bara av smitta, utan även av psykisk ohälsa till följd av stress och oro för pandemins konsekvenser, som att förlora jobb eller företag. Där kan fysisk aktivitet fungera som en buffert mot stress, oro och sömnsvårigheter.
Budskapet om att det är bra att röra på sig utomhus måste kompletteras med att regelbunden fysisk aktivitet har positiv effekt på flera riskfaktorer och att god kondition och styrka ökar förutsättningen att klara av de påfrestningar som isolering, Covid-19 och efterförlopp innebär. På 1177.se, Träning och fysisk hälsa, finns bra tips om hur man kan fortsätta vara aktiv under pandemin. Men mer stöd behövs, både nu och framöver, för de som har störst behov av att komma igång. Hälso- och sjukvården, omsorgen och olika aktörer inom fysisk aktivitet har här ett särskilt ansvar.
Mot denna bakgrund och risken för en andra våg, uppmanar vi alla aktörer i regionen att mer kraftfullt mobilisera för ökad fysisk aktivitet för att stärka hälsan i Norrbotten nu.
Ing-Mari Dohrn, ordförande i Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, Med Dr, Karolinska Institutet
Margareta Eriksson, Folkhälsostrateg, Med Dr, Region Norrbotten
Leif Nordström, ordförande, RF-SISU Norrbotten
Katarina Halvardsson, Distriktsidrottschef RF-SISU Norrbotten
Catrine Kostenius, professor, Luleå tekniska universitet/Norrbottens Kommuner
Sari-Anne Axelsson, Strateg inriktning rehabilitering, PhD, Region Norrbotten
Mats Börjesson, professor/överläkare, Västra Götalandsregionen
Cecilia Fridén, FoU-chef Fysioterapeuterna, docent, Karolinska Institutet
Maria Hagströmer, professor, Karolinska Institutet
Anna Hertting, Senior folkhälsovetare, Med Dr, Svenska kyrkan
Eva Jansson, professor emerita, Karolinska Institutet
Matti Leijon, Folkhälsovetare, Med Dr, Region Östergötland
Jessica Norrbom, Med Dr, Karolinska Institutet
Elisabeth Rydwik, docent, Karolinska Institutet
Carl Johan Sundberg, professor, Karolinska Institutet