Sommaren är en kritisk period för Sveriges skogar. Det är under denna tid som nya träd planteras och behöver växa och etablera sig för att säkra framtidens skogar. Varje år bidrar SCA:s plantskoleverksamhet med omkring 100 miljoner nya plantor och planteringen utgör fundamentet för landsbygdernas viktigaste exportnäring och skogsnäringens förmåga att årligen skapa en klimatnytta på över 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Dessa uppsidor skulle också kunna vara ännu större, men överbete från klövvilt, inte minst älgar, minskar den skogliga tillväxten och orsakar betydande problem för både klimat och ekonomi.
Överbetet från klövvilt leder till en minskning i koldioxidupptag motsvarande nästan en fjärdedel av Sveriges totala utsläpp. Ekonomiskt sett minskar skogens förädlingsvärde med cirka 11,9 miljarder kronor på grund av överbetet. Detta är en kostnad Sverige inte har råd att ignorera, särskilt eftersom skogsbruk är en viktig del av landsbygdens ekonomi.
I norra Sverige är betesskador ett resultat av älgpopulationen, som är den högsta i världen. Sverige har 263 000 älgar på 27,9 miljoner hektar skogsmark, vilket innebär över 9 400 älgar per miljon hektar. I jämförelse har Finland endast 4 300 älgar per miljon hektar. Den höga älgtätheten medför stora skador på tallplantor och därmed på skogens förmåga att generera värden till samhället.
Vid skogsplantering finns en tolerabel nivå där cirka fem procent av plantorna årligen kan tillåtas betas. Det innebär att under den tid det tar för en planta att växa till ett träd, är det acceptabelt om sju av tio plantor klarar sig utan skador. Men i dagsläget är skadorna långt över denna nivå, vilket leder till att färre plantor blir fullstora träd och därmed minskar skogens klimatnytta och ekonomiska bidrag.
Överbetet motsvarar ett årligt bortfall av nära 12 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket kan jämföras med de utsläpp som svenska personbilar genererar varje år. Ekonomiskt sett bedöms de totala kostnaderna för skadorna uppgå till 20,5 miljarder kronor i förlorat förädlingsvärde, varav 11,9 miljarder kronor är skador utöver den acceptabla nivån. Detta innebär att skogens tillväxt och landsbygdens ekonomiska aktivitet hämmas.
För att minska betesskadorna krävs en kombination av åtgärder. Det är viktigt att lokalt beakta rovdjurstrycket mot älgstammen och att ha en viltförvaltning som styr mot gradvis mindre populationer av klövvilt. Detta skulle minska betet på plantorna och ändå erbjuda goda jaktmöjligheter. Vidare kan ståndortsanpassning, alltså hur man planterar och sköter skogen utifrån växtplatsens förutsättningar, förbättras och insamling och användning av skadedata kan förbättras för att lättare förebygga skador.
Att minska betesskadorna på skogen är en lågt hängande frukt som skulle gynna både klimatet och ekonomin. Med en mer balanserad älgstam och lägre betesskador kan skogsplanteringens nyttor för Sverige bli ännu större.
Det vore bra för norra Sveriges landsbygder och stärka klimatarbetet.