Att arbeta med att minska sin miljö- och klimatpåverkan är naturligt för dagens åkeriföretagare, både för att sänka kostnaderna men också för att näringen vill dra sitt strå till stacken. Det handlar bland annat om att köra bränslesnålt, använda förnybara drivmedel, optimera rutter och laster och byta ut äldre lastbilar mot nyare med bättre miljöegenskaper. Många åkerier omfattas dessutom av miljöledningssystem som innebär att arbeta med ständiga förbättringar och regelmässigt minska sin miljö- och klimatpåverkan.
Samtidigt som åkerierna arbetar med att minska sin klimatpåverkan ökar transportarbetet av det enkla skälet att vår välfärd och vår tillväxt är beroende av fungerande transporter och en väl fungerande infrastruktur. Där ekonomisk tillväxt finns, där finns det transporter.
De flesta är överens om att ökad användning av biobränslen och elektrifiering av transportsektorn är de långsiktiga lösningarna på vägtrafikens klimatutmaningar. Men vägen framåt är inte rak, utan smal och full av diken och gropar. Det kommer att ta tid både vad gäller att få fram mer biodrivmedel och att elektrifiera transportsektorn.
Sverige importerar idag 70-80 procent av de biodrivmedel vi använder och planeringshorisonten är lång för att ta fram nya bioraffinaderier. Övergången till elektrifiering lär inte ske med blixtens hastighet när det gäller tunga transporter. Osäkerheten kring elvägar är betydande och batteritekniken för tunga lastbilar behöver utvecklas.
Trögheten i biobränsle- och elspåret gör att vi måste vidta åtgärder där förändringarna kan ske fortare, nämligen transporteffektiviteten. Trafikverket pratar ibland om behovet av färre transporter. Men transporter är ju i grunden något positivt. I ett utvecklat samhälle behöver såväl människor och gods förflyttas. Att begränsa mobiliteten skulle få förödande konsekvenser för vår välfärd.
Vi tror på och verkar för det transportsmarta samhället. Det är smart att öppna upp möjligheter för transporter med längre och tyngre lastbilar. Matematiken är enkel: om varje lastbil får transportera lite mer, behövs det färre lastbilar. Försöksverksamheter som pågått och pågår visar på besparingar på mellan 10 och 20 procent i koldioxidutsläpp per tonkilometer. Sedan den 1 juli 2018 är det tillåtet med 74 tons lastbilar på det vägnät som Trafikverket pekar ut, men vi anser att takten borde höjas, fler vägar borde öppnas för transporter med 74 tons ekipage.
Den största samhällsekonomiska vinsten får vi om vi också öppnar upp för transporter med längre lastbilar. Trafikverket lämnade 2019 en rapport till regeringen i vilken de föreslog att 450 mil väg öppnas upp för transporter med längre lastbilar, upp till 34,5 meter. Trafikverket konstaterar själv att det är synnerligen samhällsekonomiskt lönsamt. Längre lastbilar är bra för produktiviteten, för trafiksäkerheten och för miljön. Trafikverkets utredning är remissbehandlad. De flesta remissinstanser var positiva. Vi har svårt att förstå varför det drar ut på tiden. Det handlar om ett uppdrag till Transportstyrelsen att förbereda regelverket och ett till Trafikverket att förbereda vägarna. Några pennstreck och lite växelpengar. Mer än så är det inte.