Varje år handlar den offentliga sektorn livsmedel till offentliga måltider för ungefär 10 miljarder kronor. Varje dag äter en tredjedel av oss svenskar minst en måltid inom vården, skolan eller omsorgen. Men trots insikter om att det är dags att öka landets beredskap, är det få kommuner och regioner som väljer att upphandla svenskproducerade råvaror. I stället väljer många kommuner i landet nu att spara in på maten. Jag hoppas att Norrbottens kommuner är klokare än så och tänker mer långsiktigt. På beredskapskonferensen som Länsstyrelsen anordnade 2023 framkom det tydligt hur sårbart det är att förlita sig på import.
Försvarsberedningen har konstaterat att en stark inhemsk livsmedelsproduktion är avgörande för vår motståndskraft vid långvariga kriser. Budskapet upprepas i Livsmedelsberedskapsutredningen, som överlämnades till regeringen i januari. Likaså ställer Nato ett grundkrav på medlemsländer som innebär att alla allierade ska ha en motståndskraftig livsmedelskedja. Där är vi inte i dag. Om krisen eller kriget skulle komma till Sverige skulle vi vara väldigt sårbara.
Vi på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, representerar matproducenter i hela landet som både kan och vill producera mer mat till fler. Vi har kompetensen, marken och ett bra klimat för att göra det. Men det finnas en marknad, en vilja att betala för mat som produceras enligt Sveriges höga krav. Här spelar alla konsumenter en viktig roll, inte minst kommunerna och dess ledande politiker.
Det finns kommuner som går före och som ger inspiration till att tänka nytt. En riktigt bra ide är att starta upp projekt som ”Ko på rot” som finns i bland annat Skellefteå, Lycksele och Sorsele kommuner i Västerbotten. Det innebär att kommunerna själva väljer att upphandla djur från producenter i kommunen för att garantera lokala livsmedel. Här i Norrbotten kan politiker gå samma väg och gynna både mattillgång, beredskap och lokala arbetstillfällen.
Enligt Livsmedelsverket har cirka 70 procent av landets kommuner mål för ekologiska livsmedel, men det är betydligt ovanligare med krav på svenskproducerat. Avsaknad av tydliga mål, och de budgetnedskärningar som nu sker på många håll, riskerar leda till att man väljer bort svenskproducerad mat till förmån för billigare råvaror.
Utredningen om en ny svensk livsmedelsberedskap skriver i sitt betänkande att landets kommuner bör få ett tydligt lagstadgat ansvar för den lokala livsmedelsberedskapen. Vi i LRF instämmer i det. Det handlar om behovsanalys, planering av distribution, och om att upprätthålla tillgången till livsmedel i landets kommuner. En del av det arbetet börjar med att upphandla svenska livsmedel till den mat som serveras på våra skolor, förskolor och äldreboenden.
Det är nu viktigt att kommunerna axlar ansvaret för att säkra vår livsmedelsberedskap och prioritera i enlighet med rådande rekommendationer. De offentliga köken spelar en oerhört viktig roll. När de köper in svenska livsmedel ser de till att minska klimatavtrycket, höja kvalitén på den mat de serverar och slutligen en stärkt livsmedelsberedskap - både på lokal och nationell nivå.
Den mat vi inte producerar i fredstid kan vi inte heller räkna med att producera i tider av allvarlig kris eller krig. Varje tugga svenskproducerat i en kommun eller region räknas när vi tillsammans ska bygga en starkare nationell livsmedelsberedskap. Någonstans ska den mat vi äter i Norrbotten produceras. Fatta kloka beslut så det sker här.