Skolan i Norrbotten mäter sig väl i de allra flesta perspektiv i förhållande till riket. Vi har högre lärartäthet i grundskolan än riket i stort och det har ökat över tid, det är fler än snittet som klarar kunskapsmålen i årskurs 9 och går vidare till gymnasiestudier och dessutom är det en högre andel elever folkbokförda i Norrbotten som tar gymnasieexamen än i övriga landet.
Sammantaget klarar sig elever i Norrbotten väl i de nationella jämförelserna fram tills dess att de gått ut gymnasiet, därefter sticker Norrbotten ut markant. Andelen unga som påbörjar en eftergymnasial utbildning inom tre år är 32 %, att jämföra med riket där motsvarande siffra är 41 %. En betydande skillnad som inte enbart kan förklaras av sammansättningen på arbetsmarknaden.
Antalet helårsstudenter vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) har minskat under perioden 2014/15 – 2018/19. Samtidigt har antalet helårsstudenter i riket ökat vilket gör att LTU:s andel av landets samtliga studenter minskar. Åren 2014/15 studerade 7 620 studenter vid LTU, att jämföra med 7 448 under 2018/19.
De små kommunerna och offentlig sektor utanför städerna har svårt att rekrytera utbildad personal och utbildningssystemet har inte mött de behoven. Genom att verka för att LTU får ett breddat utbud av utbildningar inom humaniora ämnen skulle vår kompetenskraft stärkas och fler stanna kvar i länet under studietiden. Det behövs också en större andel distansutbildningar.
Antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolan är också lägre i förhållande till antalet invånare i Norrbotten än i riket och även där ökar skillnaden. Så kan vi inte ha det.
För att möjliggöra för fler att gå vidare till eftergymnasiala studier kräver vi:
* Att yrkeshögskolan i länet byggs ut med 300 årsplatser.
* Att det sker satsningar på LTU, motsvarande 350 utbildningsplatser, så att utbildningsplatserna där slutar minska i tider då högskolan byggs ut nationellt.