Det är ett stödpaket som egentligen handlar om att rädda euro-samarbetet/valutan. Något som Sverige valt att stå utanför.
Stödpaketet bygger bland annat på att Sverige, som nettobidragsgivare till EU, ska stå för ca 148 miljarder kr som till stor del avses delas ut som bidrag till företagare i Medelhavsländerna och Östeuropa. Detta innebär en kommande skattesmäll för våra barn och barnbarn som kommer vara tvungna att betala för kalaset fram till år 2058. Detta samtidigt som vi är ett av de värst coronadrabbade länderna i Europa när det kommer till antal smittade och avlidna per capita.
Ett argument för vårt bidrag till stimulanspaketet är Sveriges beroende av exporten – att det ligger i vårt egenintresse att t ex de berörda Medelhavsländerna kommer på fötter. Ser vi dock närmare på några av de länder som är de största bidragstagarna, visar Ekonomifaktas siffror att Grekland står för enbart 0,2 procent, Spanien för enbart 2 procent och Italien för enbart 2,7 procent av Sveriges totala export.
Ett annat argument för Sveriges stimulansbidrag till de berörda länderna är att vi har en välskött ekonomi. Sveriges statsskuld är cirka 35 procent av BNP – men till priset av återhållsamhet och en välfärd som håller på att kollapsa.
1997 sattes som krav att statsskulden för ett EU-land inte fick överskrida 60 procent av BNP. Flera länder – inklusive Grekland och Italien – har sedan 1999 inte varit i närheten av den nivån. Sedan 2011 har de, i likhet med Portugal, varje år haft en statsskuld på över 100 procent av BNP. Med från början misskötta ekonomier, industrier som knäar i skuggan av det tyska industriloket och med euron som valuta kan de nu heller inte devalvera sig ur situationen. Således är en allvarlig kris under uppsegling som hotar hela eurosamarbetet.
Sverige köpte 2019 varor för 176 miljarder kronor mer från EU, än vad EU köpte av oss. I våra svenska livsmedelsaffärer ser vi idag bland annat billigt nötkött från Irland och grönsaker från Nederländerna. Ett resultat av EU:s jordbruksstöd - det mest omfattande i Världen i sitt slag. Ett stöd som omfattar 39 procent eller ca 600 miljarder kr av EU:s totalbudget och som konkurrerar ut närproducerade livsmedel på framför allt våra breddgrader. Följden är transporter med bidragsproducerade livsmedel kors och tvärs genom Europa, som ökar CO2-utsläppen och därigenom bidrar till att rasera våra klimatmål. Något som vi har lika svårt att kvantifiera som att påverka.
Trots detta är ofta ett argument för medlemskapet just möjligheten att påverka. Det kan då vara värt att notera att våra svenska 21 mandat (av totalt 705) i EU-parlamentet är spridda på 8 partier som spretar i alla åsiktsriktningar när det gäller EU-politiken. Vårt största parti, Socialdemokraterna, har 5 mandat. Något som motsvarar 7 promille av parlamentets röster.
Sammantaget menar vi i organisationen folkomrosta2021.se att det bästa för Sverige vore att rakryggat ha vågat ta konflikten med övriga i EU-rådet och utnyttja vår vetomöjlighet. Dels för våra barn och barnbarns skull men också för att kunna återuppbygga vår egen välfärd. Vi menar likaså att vi borde folkomrösta om ett utträde ur EU och ställa oss vid sidan av liksom Norge, Schweiz och i förlängningen UK. Det EU vi röstade för 1993 är inte det EU vi ser idag.