Söndagens partiledardebatt kom till stor del att handla om migrationsfrågans olika delar – permanenta och/eller tillfälliga uppehållstillstånd, grunder för avvisning, utvisning och asylrätt, samt Tidöavtalets besynnerliga formulering om "bristande vandel" med mera. Det blev knappast någon upplysande, klargörande eller framåtsyftande diskussion.
Allra minst i en för vårt län helt livsavgörande framtidsfråga, hur ska en tillräckligt stor invandring kunna komma till stånd och se ut? Det är en fråga som egentligen bara de största företagen regelbundet rest då de, på goda grunder, oroas för sin framtida kompetensförsörjning. Men den frågan gäller nog för alla såväl privata som offentliga arbetsgivare.
I Norrbotten bor mindre än 250 000 personer. Mellan 2011 och 2021 avled 4 552 fler än de som föddes. Samtidigt flyttade 15 612 fler ut från länet till övriga Sverige, än de som flyttade i motsatt riktning. Istället för en folkmängd på 249 285 "borde" vi alltså bara vara 228 000 i länet om vi utgår från 2011-års folkmängd, 248 545 länsbor.
Men då vi haft en rätt stor invandring har folkmängden varit rätt stabil. Mellan 2011 och 2021 kom nästan 20 900 fler till länet från utlandet, än de som lämnade länet och landet.
Av hela länets befolkning var 11.7 procent utlandsfödda år 2011, en andel som ökat till 12.1 procent, det vill säga knappt 30 000 personer idag. Om vi "bortser" från nordborna, som uppgår till drygt 10 000 personer, uppgår övriga utlandsfödda till 20 067 personer, det vill säga 8 procent av länsbefolkningen. Dessa kommer från nästan alla världens länder.
Varför kommer då människor till Sverige? Är 2021 kom 12 procent för studier eller arbete, 17 procent som anhöriga till dessa och mindre än 10 procent som flyktingar eller som anhöriga till dem (alla här anförda data från SCB:s hemsida).
Då en stor invandring till länet förhoppningsvis kommer att ske vore det nog bra om stor tolerans och vidsynthet mot den nya, och kanske delvis främmande, kan prägla länets mentalitet. Samtidigt måste vi vara kapabla att stå upp för sådant som alla människors lika värde, jämställdhet, barnuppfostran, yttrande-, tryck-, religions- och organisationsfrihet. Detta oavsett hur den framtida invandringen kan komma att se ut.
Framtiden kan skrämma med sin genuina osäkerhet, men kräver att vi förmår föra samhällsdiskussionerna på fakta, väl genomförda undersökningar och "rim och reson". Detta då i motsatts till förtiganden, rädsla, fördomar och okunnighet. Om det senare tillåts dominera får mörka politiska krafter utrymme och näring, som delvis skett i hela Europa och Sverige, under senare decennier. Sådant kunde nog framskymtas även i debatten i SVT.