I november folkomröstade invånarna i Luleå om den framtida skolstrukturen. En övervägande majoritet röstade på alternativ 1 där man bland annat krävde att kommunen skulle upphöra med nedläggningar och sammanslagningar och i stället ta fram en ny utvecklingsplan i dialog med skolpersonal, barn och föräldrar.
Arbete med ny skolstruktur påbörjades i våras och dialog fördes då med vårdnadshavare och under hösten har även dialog med personal påbörjats. Mycket viktigt för att nya skolstrukturen ska lyckas är även att dra nytta av de hopslagningar och förändringar man behövt göra.
Vi ser ett antal viktiga aspekter att ta fasta på:
En av dem är att flera skolbyggnader som enligt den förra planen för grundskolan ”framtidens skola” skulle vara kvar inte håller måttet. Munkebergsskolans byggnad dömdes ut för ett och ett halvt år sedan och i våras hittades mögeltillväxt på Hertsöskolan, vilket gjort att eleverna spridits ut detta läsår så att åtgärder kan vidtas. Då man gör en utredning av skolstrukturen måste man först se över vilken kvalitet det är på byggnaderna innan man beslutar vilka enheter som ska vara kvar och vilka som ska läggas ner.
En annan är att kommunen måste säkerställa att lokalerna både är dimensionerade för verksamheten och verksamhetens karaktär så att undervisningens kvalitet säkras. I enlighet med beslutet från ”Framtidens skola” planerades en inflyttning av dryga hundra elever från Borgmästarskolan till Tunaskolan till höstterminen 2020. Denna flytt blev inte av på grund av att Munkebergsskolans elever och personal behövde nya lokaler. Det har uppdagats ett antal frågor som inte beaktats nog eller till och med förbisetts i planeringen.
Matsalen är underdimensionerad för det antal elever och personal som äter i den och kommunen har ett kostpolitiskt program där det framgår att ingen elev ska tvingas äta före kl.11.00. Lunchen börjar kl.10.20 för att alla ska hinna äta. De som äter tidigast är de elever som får vänta längst på nästa lagade måltid. Dessutom finns det dagar då vissa klasser har en kvart på sig från det de stiger in i matsalen till dess de ska vara ute. Enligt Skolverket och Livsmedelsverket ska eleverna kunna sitta ner och äta i minst 20 minuter i en lugn och trivsam miljö. Skollunchen ska vara ett tillfälle för matro och är en viktig del av skoldagen för att våra elever ska orka.
En av de positiva faktorer som bidrar till en ökad kvalitet på undervisningen ska vara att det finns tillgång till specialsalar för ämnen som musik, bild, textilslöjd och träslöjd. Salarna finns men alla elever har inte tillgång till dessa salar, som exempel kan nämnas att textilslöjden för årskurs 3 genomförs i klassrummet. Idrottssalen är så hårt uppbokad att fritidshemmen inte har tillgång till den på eftermiddagarna, vilket urholkar fritidsverksamhetens kvalitet.
Det är brist på undervisningslokaler vilket gör att det är väldigt svårt att dela klasser och besvärligt för speciallärare och lärare i svenska som andraspråk att bedriva undervisning med kvalitet.
Ska kvaliteten på undervisningen öka måste resurser i form av tillgängliga, kompetenta, legitimerade och behöriga lärare gå hand i hand med ändamålsenligt utformade lokaler som är anpassade till undervisningen och inte en undervisning som är anpassad till lokalerna.