På ett nyupptaget kalhygge har mångas livsmiljöer blivit bortsopade. Fåglar kan inte bygga bo i träden, smådjuren hittar inte skydd, myrstackarna försvinner, renarna finner varken marklav eller hänglav och människorna kan inte gå och plocka kantareller eller njuta av skogen som andrum där längre. Växter som behöver skugga syns inte till, bäckens vatten brunifieras och livet liksom blåser bort av den ökande vinden och den enahanda höga eller kalla temperaturen.
Detta är några exempel på hur kalhyggesbruket eller det så kallade trakthyggesbruket påverkar oss. Detta borttagande av livsmiljöer med variation av olika mikroklimat kan aldrig vara att värna om livet i linje med kristen tro. Kyrkan måste stå upp för liv och livsmiljöer inför sina medlemmar, för att finna respekt också för den kristna förkunnelsen.
Argument som ibland hörs i debatten mot att överge kalhyggesbruket är att det inte skulle gå rent ekonomiskt eftersom kyrkan då inte skulle kunna bedriva sin verksamhet eller avlöna präster. Men det stämmer inte, för det är inte skogen som i huvudsak finansierar kyrkans verksamhet utan kyrkoavgiften.
Skogsinnehavet har under det senaste decenniet gett en utdelning på 0,3 - 0,4 miljarder kr/år. Det är stora summor, men om vi jämför med de totala intäkterna under år 2019 och 2020, som låg på 25,8 respektive 24,3 miljarder, visar det sig att intäkterna från skogsbruket endast bidrar med 1–1,5 procent årligen.
Svenska kyrkans största inkomstkälla kommer från kyrkoavgiften som betalas av oss medlemmar. År 2019 uppgick intäkterna från medlemsavgifterna till 14,9 miljarder kronor och år 2020 till 14,7 miljarder kronor. Det måste ses som något positivt, att vi själva bidrar ekonomiskt till vår kyrka, i stället för att behöva kalhugga skog för vår verksamhet.
Himmel och Jord vill ändra på kyrkans rådande skogsbruk så att metoderna ligger mer i linje med hur vi ser på den kristna tron. Med ett kontrollerat och ansvarsfullt kalhyggesfritt skogsbruk kan folk tydligt se att kyrkan är den goda kraft i samhället man förväntar sig att den ska vara. Ett naturnära kalhyggesfritt skogsbruk tror vi kan motivera många att stanna kvar i kyrkan och gå med i kyrkan för att man vill bidra till och tillhöra någonting gott. Vi vill ju bli fler i den kyrkliga gemenskapen, vilket ju också gynnar ekonomin. Det är dubbelt bra!
Trakthyggesbruket minskar den biologiska mångfalden, medan kalhyggesfria metoder har bättre möjligheter att bevara den. Hyggesfria skogsbruksmetoder där man tillåter flera olika trädslag att växa fram är något som också EU-kommissionens nya skogsstrategi som kom i juli i år förordar. I den konstateras att skogar med blandade trädslag och större biodiversitet är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar till skillnad från monokulturer. Där står också att läsa att vi är beroende av skogarna för luften vi andas och vattnet vi dricker, något som vi tycker verkligen hör ihop med kyrkan.
Ett modernt skogsbruk leder till en vackrare landsbygd utan kala ytor och träd i rader. Det ger större möjligheter för rekreation och naturupplevelser. Himmel och Jord ser det också som viktigt att bevara skyddsvärda skogar och framför allt de gammelskogar som ännu finns kvar. Där trivs arter som behöver en lång kontinuitet för att överleva och förökas. Där kan renskötsel bedrivas och där finns det olika slags träd i olika åldrar samtidigt och blåbärsfyllda blandskogar.