Liberalt nej till generell sänkning av bensinpriset

Det behövs ingen generell sänkning av bensinpriset, med fungerande kollektivtrafik finns ingen anledning att sänka skatten på bensin. Däremot behövs en skattesänkning för vissa delar av landsbygden och inte minst för jordbrukssektorn, enligt debattörerna.

Enligt debattörerna är det svenska jordbruket hotat av tron på centralisering samt det avgörande problemet med höga bensin- och elpriser.

Enligt debattörerna är det svenska jordbruket hotat av tron på centralisering samt det avgörande problemet med höga bensin- och elpriser.

Foto: Maria Hedenlund

Debatt2021-12-15 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Samarbetet mellan städer och landsbygd är helt avgörande. Storstäderna är största miljöbovarna och utan landsbygdens vattenkraft, djupa skogar och bördig jordbruksmark har vi inget klimatarbete. Miljöarbetet måste utgå ifrån de förutsättningar och villkor som landets befolkning lever i. Den höga skatten på bränsle och el hotar både näringslivet och alla de som är beroende av sin bil i vardagen. Det är oacceptabelt att bedriva en politik som missgynnar människor utanför städerna. Det ökar misstron mot politiker och polariserar landet. 

I städerna är människor beroende av elen och maten som produceras på landsbygden. Svenskt jordbruk arbetar för miljön, vi har en god djurhållning, ingen antibiotika i köttet, många lantbrukare satsar på ekologiska produkter. Trots det har Sverige den lägsta självförsörjningsgraden i EU. 

Svenska bönder konkurrerar på en marknad som diskriminerar dem och har svårt att hävda sig mot billiga matvaror som importeras. Varor som transporteras från ett EU där transporter står för mer en fjärdedel av alla utsläpp. Vad har vi då vunnit? Knappast ett bättre klimat, däremot en politik som utgör en fara för rikets säkerhet. 

Det svenska jordbruket är hotat av tron på centralisering samt det avgörande problemet med höga bensin- och elpriser. Det är dubbla skatter som trycker upp priserna till rekordnivåer. Vi liberaler ställde oss inte bakom sänkningen av bensinpriset med 50 som M, KD och SD enades om. 

Beskattningen av vägtrafiken måste reformeras och med dagens högteknologiska förutsättningar är det skäligt att utarbeta en geografiskt differentierad skattelagstiftning. En sådan skulle kunna utgå från en ny vägskatt där landsbygdsvägar inte behöver betala någon skatt alls, en lägre skatt på lite större vägar och en hög skatt i storstäderna. 

Svenska Miljöinstitutet har föreslagit en skatteväxling mellan vägskatt mot skatt på drivmedel. Det är viktigt att frågan om en differentierade skattelagstiftning utreds omgående. Liberalerna vill även sänka skatten i takt med att reduktionsplikten utökas. Till exempel beslutet från 1 augusti att blanda in etanol i bränslet.

Vi är också väldigt kritiska till regeringens förslag på reseavdrag som presenterades nyligen. Förslaget är en brutal smäll mot landsbygden. De stora vinnarna är alla som kan åka kollektivt och som idag inte har någon skattereduktion alls men med det nya förslaget tjänar de mycket pengar. Dessutom subventioneras kollektivtrafiken med i genomsnitt 50 procent. Hur kan det vara rättvist att de som redan får så mycket ska ha mer? 

När bilen jämställs med kollektivtrafiken är diskrimineringen mot dem som inte kan åka kollektivt tydlig. PSMotor har räknat ut att en person som pendlar från Nynäshamn till Sollentuna med SL-kort tjänar 13 650 kronor per år med den nya skattereduktionen. Medan en person som pendlar 20 mil om dagen med bil och har en månadslön på 50 000 förlorar 21 034 per år. Systemet är rättvist säger ansvarig minister Anders Ygeman. Vi undrar om han ens kan stava till rättvisa?