Låt alla med en lungsjukdom leva friskt

Över 30 000 i Norrbotten lever med en lungsjukdom, som KOL eller astma, enligt Hjärt-Lungfonden. För att hitta drabbade i tid bör lungfunktionstester bli rutin på alla vårdcentraler – inte minst efter pandemins begränsande inverkan – och forskningen behöver stärkas för att hitta bättre behandlingsmetoder.

Debattörerna anser att det är hög tid att återinföra lungfunktionstester på bred front.

Debattörerna anser att det är hög tid att återinföra lungfunktionstester på bred front.

Foto: Jörgen Hagelqvist

Debatt2022-05-27 16:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Både KOL och astma leder till nedsatt lungfunktion, försämringsperioder och ökad dödlighet. Forskning har sedan länge visat att ju tidigare diagnos, desto bättre möjligheter till effektivare behandling och ett friskare liv. Ändå är mörkertalen stora och många svenskar lever alldeles för länge med sin lungsjukdom utan att veta om det.

Även samhällskostnaderna blir höga, både kostnader för hälso- och sjukvård samt förlorad arbetsförmåga. 400 000–700 000 människor beräknas idag leva med KOL i Sverige. Det som börjar med segdragna förkylningar kan växa till ett lidande där varje andetag blir som att andas genom ett sugrör. Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad, men bara en av tre har fått en diagnos. Nära 3 000 dör årligen av sjukdomen. Runt 800 000 lever med astma, varav 15–25 procent drabbas så illa att de får stora problem i vardagen.

 

Nu klassas covid-19 inte längre som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom. Därför är det hög tid att återinföra lungfunktionstester i form av spirometri på bred front och kraftsamla mot de dolda lungsjukdomarna.

Spirometri är en enkel undersökningsmetod för att identifiera både drabbade och riskindivider. Samtliga regioner bör nu återinföra tydliga rutiner för sådana undersökningar i primärvården, inte minst vid segdragna förkylningar. Även friska människor i 20-årsåldern bör få lungfunktionstest. Då är lungkapaciteten som högst och ger ett referensvärde som senare i livet kan ge indikationer om lungsjukdom, vilket skulle underlätta tidig diagnos.

 

I dag saknas även bot mot de stora lungsjukdomarna. Astma och KOL klumpas ofta ihop under breda paraplydiagnoser som hämmar möjligheterna till effektiva behandlingar. Det gör det särskilt angeläget att stärka forskningen på området med mer pengar. Bara då kan vi få fram bättre metoder för att tidigare upptäcka lungsjukdom, förstå dess mekanismer och faktiskt hitta botemedel mot dessa folksjukdomar.

Var åttonde norrbottning lever med sjukdom i lungorna och många vet inte ens om det. Nu är det hög tid att på allvar prioritera kampen mot lungsjukdomarna.