Inom den grafiska industrin och de gröna näringarna får utmaningarna extra stort genomslag. Mindre företag med små marginaler dominerar. Många av dem påverkas dessutom av internationell konkurrens och av råvarupriser.
Därför blir det märkligt att höra facken diskutera krav på höga löneökningar som om vi var inne i en stabil högkonjunktur. Den senaste statistiken från Medlingsinstitutet visar att de redan avtalade lönekostnaderna ökar med den högsta takten sedan Industriavtalet trädde i kraft 1997. Avtalsrörelsen 2025 måste präglas av långsiktighet och ansvarstagande. Det tjänar både arbetstagare, företag och Sverige som nation på.
Våra företags konkurrenskraft riskerar att urholkas när LO-samordningen nu flaggar för höga löneökningar. Samtidigt läggs krav på arbetstidsförkortning i en utredning som ska vara klar den 15 maj. Det vill säga efter det att industrin ska har förhandlat fram ett lönemärke där alla kostnader ska vara inräknade, också sådana som gäller exempelvis villkor om arbetstid.
Om LO kommer med krav på att förhandla om arbetstidsförkortning efter det att avtal är slutna är man inne på en farlig väg. Resultatet skulle bli en dubbelhöjning som kraftigt försämrar företagens konkurrenskraft.
En stark konkurrenskraft är avgörande för att företag kan växa, investera och anställa nya medarbetare. Digitaliseringen har redan tvingat den grafiska industrin till gigantiska omstruktureringar. Företagens kostnader får inte fortsätta öka. Detsamma gäller de gröna näringarna som måste investera i ny teknik för att klara nödvändiga omställningar och ökad produktion.
Facken bör fokusera på att skapa förutsättningar för stabila reallöneökningar på lite sikt istället för att framföra krav på höga löneökningar omedelbart. Företagen måste få förutsättningar att stärka sin konkurrenskraft och öka sin produktivitet. Vi har redan idag en av de lägsta faktiska årsarbetstiderna i OECD. En ytterligare minskning ökar företagens kostnader och påverkar produktiviteten negativt.
Industriavtalet har gjort att den tröstlösa spiralen med pris- och löneökningar kunde brytas. Vi har fått en stabilitet på arbetsmarknaden. De svenska reallöneökningarna har varit högre än i flertalet jämförbara länder, också med hänsyn taget till de senaste årens hack i kurvan.
Den svenska modellen för lönebildning har en stark koppling till företagens konkurrenskraft och ekonomiska uthållighet. Det ger en välkommen stabilitet och förutsägbarhet som gynnar både arbetstagare och arbetsgivare.
Fack och arbetsgivare tog ansvar i den förra avtalsrörelsen. Det var avgörande för att den ekonomiska krisen inte blev djupare än den blev. På samma sätt är det viktigt att det blir en ansvarsfull avtalsrörelse även 2025. Det skulle ge förutsättning till fortsatt ekonomisk återhämtning, stärka konkurrenskraften och ge långsiktiga förutsättningar för fortsatta reallöneökningar.