Läkemedelsverkets förslag – dråpslag mot glesbygden

Läkemedelsverkets föreslår krav på identifiering vid läkemedelsleverans. Om detta genomförs riskerar sjuka i glesbygd drabbas hårt, och mer än hälften av de kunder som i dag beställer läkemedel genom e-handel tvingas byta till oönskade leveranssätt, enligt debattörerna.

Att inte få leverans av beställda apoteksvaror direkt i brevlådan skulle drabba boende i glesbygden extra hårt, enligt debattörerna.

Att inte få leverans av beställda apoteksvaror direkt i brevlådan skulle drabba boende i glesbygden extra hårt, enligt debattörerna.

Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Debatt2023-01-23 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Läkemedelsverkets anser att leverans av läkemedel från e-handelsapotek till konsumenterna via postlådan är ett osäkert leveranssätt. I tidskriften Läkemedelsvärlden hävdar myndigheten att försändelser kommit på avvägar och hamnat hos fel person, varit skadade när de kommit fram eller blivit uppbrutna och tömda på innehåll.

Vi vänder oss starkt emot att detta skulle vara ett stort problem och menar att antalet fall av brister rimligen bör ställas i relation till den majoriteten av lyckade, snabba och säkra dagliga leveranser. Läkemedelsverket underbygger inte heller sitt förslag på något sätt.

Av Sveriges Apoteksförenings remissvar till förslaget framgår att det handlar om extremt få fall; branschen uppskattar det till tiondels promille av alla försändelser.

Alternativet till hemleverans via postlådan är att kunden vid mottagande ska tvingas legitimera sig ännu en gång, och dessutom personligen kvittera leveransen. Detta kräver tidspassning, eller att kunden själv hämtar hos ombud. Båda dessa är dyrare sätt som också minskar valmöjligheter. Att tvingas hämta sin leverans hos utlämningsställe kan på landsbygden handla om 10–20 mil hemifrån. Detta är knappast ett alternativ för den som saknar bil, är för sjuk eller gammal för att köra, eller saknar anhöriga som kan hjälpa till.

I en perfekt värld så hade vi haft en fungerande, säker och effektiv distributionskedja där staten tog ansvar för brev- och försändelseutdelning till alla hem i landet. Så är som bekant inte längre fallet, vilket har gett upphov till helt nya logistik- och distributionstjänster, som fyller luckan som statens bristande åtagande skapat.

När PostNord upphörde att dela ut tidningar varje dag till prenumeranter, tvingades medieföretagen skapa nya lösningar för ekonomiskt och miljömässigt hållbar och säker distribution. En av lösningarna var kombinationserbjudanden om utdelning av såväl dagspress som e-handelsprodukter, däribland läkemedel. En kombinationslösning som starkt ekonomiskt bidrar till att papperstidningen fortsatt kan delas ut till de kunder som har den tryckta tidningen som enda nyhetskälla.

Skulle förslaget bli verklighet så innebär det att dagens populäraste leveranssätt inte längre är möjligt. Kundperspektivet saknas helt i konsekvensutredningen utom i de ytterst få fall där det blivit fel. Drygt 30 procent av kunderna väljer detta leveranssätt, som funnits sen Apoteket AB började med distanshandel för över 20 år sedan, för sina receptbelagda läkemedel. 20 procent av kunderna väljer idag olika typer av budtjänster som också kommer att begränsas. Det blir alltså en stor försämring för över hälften av apotekskunderna. Detta gäller i hela landet, men blir förstås mest påtagligt där alternativen är färre och avstånden till ombud är långt.

En stark poäng i sammanhanget är att många av de som efterfrågar dagliga papperstidningar är äldre och sjuka i glesbygd. Med andra ord: samma grupper som också fått tillvaron underlättad av att få läkemedel levererad hem.

Sammanfattningsvis anser vi att Läkemedelsverkets förslag är onödigt och dåligt underbyggt. Vi har i dag en säker, effektiv och väl fungerande leveranskedja som är särskilt värdefull för äldre i glesbygd.