Vi har lyft riskerna med att utarma sjukvården och det lokala folkhälsoarbetet. Vi har påpekat att arbetsgivarna, alltså hälso- och sjukvårdens ledning och politiker, får svårt att klara bemanningen av de vårdplatser som behövs utan barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor som vill stanna kvar. Nu kan vi se att vi tyvärr fått rätt. Det finns inga genvägar – för att öppna vårdplatserna och banta köerna måste våra medlemmar få lön och arbetsvillkor som motsvarar deras kompetens och ansvar.
Den senaste tidens rapportering om både förlossningsvården och akutsjukvården är resultatet av många års eftersatthet. Idag är vården sjukhustung och splittrad. Alltför ofta ligger fokus på sjukdom och diagnos, istället för hälsa och livskvalitet. Svällande byråkrati och en bristande digitalisering, som istället för att underlätta lägger onödiga arbetsuppgifter på medarbetare, skapar en giftig cocktail av ineffektivitet, köer och minskad patientsäkerhet. Att vända denna utveckling kommer att kräva ett tydligt ledarskap både från statens och regionernas sida.
Vi anser att det är rätt att ställa om vårdens organisation till den personcentrerade nära vården, ut från sjukhusen och närmare patienterna. En högkvalitativ vård handlar om ett effektivt lagarbete mellan professionerna, med rätt kompetens på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Vi behöver en modern och nära vård som är hälsofrämjande, förebyggande och som kan möta personer med vitt skilda behov, som multi- och kroniskt sjuka, unga med psykisk ohälsa och äldre. Samarbete i högre utsträckning mellan regioner och kommuner måste förbättras. Politikernas prestige får lov att läggas åt sidan för att uppnå ett högre ändamål – god och säker vård till norrbottningarna!
Medlemmar i Vårdförbundet, såsom barnmorskor, distriktssköterskor och olika typer av specialistsjuksköterskor, gör redan idag ett stort antal bedömningar och behandlingar inom primärvården. Distriktssköterskor har redan idag egna mottagningar för de stora folksjukdomarna astma, kol, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Vi vill även se inrättande av funktioner som ”avancerad specialistsjuksköterska” med ansvar för kontinuitet, bedömning och remittering. Pajala och Övertorneås hälsocentraler är bra exempel på där avancerade kliniska sjuksköterskor, genom utökad utbildningsnivå, förstärker befintlig sjukvård. Barnmorskeledda kliniker för väntat okomplicerade förlossningar fungerar alldeles utmärkt i andra länder och borde kunna fungera även i Sverige. Därför är det positivt att inriktningen både från regeringen och regionerna är att ställa om vården mot en personcentrerad vård, men det måste ske på ett ansvarsfullt, stabilt och tryggt sätt.
Omställningen kan inte ske så okänsligt som sker nu på sina ställen runtom i landet. Även i Region Norrbotten sker tuffa genomlysningar inom alla verksamheter och fingertoppskänslan saknas – hellre skynda långsamt än fort och fel – allt kan inte ställas om samtidigt. Vården måste ha resurser att möta patienterna där de faktiskt är om den ska vara patientsäker samtidigt som omställningen sker. Det gäller att förstå vad stängda vårdplatser beror på: bristen på sjuksköterskor, men även barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.
Arbetsgivare och politiker måste helt enkelt göra arbetsvillkoren i vården mer attraktiva för de nyckelgrupper som saknas om man ska kunna bemanna alla de vårdplatser som behövs, oaktat omställningen till den nära vården. Det måste ske nu, innan fler skadas eller till och med dör på grund av vårdens problem.
Camilla Eriksson Sundberg
Avd.ordförande Norrbotten Vårdförbundet
Sineva Ribeiro
Ordförande Vårdförbundet