Vi genomlever skakiga tider globalt och nationellt, med räntehöjningar och en inflation som varit den högsta på decennier. Men norra Sverige står på många sätt starkt trots snålblåsten.
Arbetslösheten i Norrbotten är den näst lägsta i landet. Antalet långtidsarbetslösa minskade med 20 procent mellan andra kvartalet 2023 och samma period 2022, och tiotusentals nya jobb står för dörren tack vare de stora investeringarna och industrietableringarna.
Men satsningarna ger också upphov till en fråga: kommer det finnas tillräckligt med människor i Norrbotten med rätt kunskaper och erfarenheter när alla dessa jobb ska bemannas?
Det är avgörande att företagen erbjuder befintliga medarbetare den kompetensutveckling som är nödvändig för att klara omställningen med bibehållen eller förbättrad konkurrenskraft. Men arbetskraftsinvandring är också en pusselbit i att lösa utmaningarna med kompetensförsörjning på svensk arbetsmarknad. Utan arbetskraft från andra länder riskerar Sveriges utveckling att bromsas.
Regeringen har med stöd av SD lagt fram ett förslag som innebär att arbetskraftsinvandrare från tredje land ska ha en lön om minst 27 360 kronor, motsvarande 80 procent av medianlönen i Sverige, oavsett vad hen arbetar med. S är sedan tidigare inne på liknande spår.
Det är förvånande och beklagligt att folkvalda väljer att bortse från den mycket framgångsrika arbetsmarknadsmodell vi har, där lönenivåer regleras i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare. Vi som är förtroendevalda för landets största fackförbund Unionen vet att det är genom kollektivavtal vi skapar de bästa förutsättningarna för bra villkor och trygghet för individen, samtidigt som det underlättar för arbetsgivare att göra rätt. Det gäller personer som arbetar i Sverige, såväl som arbetskraftsinvandrare.
Lön och övriga villkor ska vara på samma nivå som för andra anställda med motsvarande erfarenhet och befattning, enligt det kollektivavtal som gäller för yrket. Det är ett bättre sätt att uppfylla kravet på en god försörjning för arbetskraftsinvandrare, särskilt i kombination med ett krav på heltidsjobb. Därför ser vi också ett behov av en reglering som innebär att arbetskraftsinvandrare från tredje land som huvudregel ska arbeta heltid.
Vi är många som de senaste åren fått nya, ytterst kvalificerade kollegor från olika delar av världen. Utöver att flytta hit för att bidra till den gröna omställningen är vi glada över att flera av dem också valt att engagera sig fackligt och arbeta för goda villkor på sin arbetsplats.
Ska en region växa hållbart ställer det krav inte bara på nyanlända, utan även på oss som redan bor här att vara öppna, välkomnande och bjuda in till allt från sociala nätverk till att förklara den svenska modellen.