Skolan, äldreomsorgen och barnomsorgen i Kiruna kostar mer i jämförelse med regionen och riket. Kvalitén borde vara bäst i jämförelse men så är inte fallet. Kvalitén sjunker när kostnaderna ökar. Det borde vara tvärtom.
Vad är det som är felet? Är det strukturen, kulturen i strukturen eller oviljan i strukturen?
Den politiska ledningen talar om vikten av att satsa på kärnverksamheten; skola, vård och omsorg. Ger osthyvelnmetoden de bästa förutsättningar att få ner kostnader och höja kvalitén?
Vi tycker att det är viktigt att diskutera kostnader om de inte ger avsedd verkan i verksamheterna. I SKL:s statistik går det att läsa hur kostnaderna är högre i jämförelse, än i andra regionens kommuner och i övriga landet. Att fortsätta att tala om vård, skola och omsorg som de viktigaste för Kiruna kommun, blir svårt att förstå när kvalitén inte följer kostnaderna som vi kan följa i rapporterna.
Liberalerna i Kiruna vill hålla med om att det är viktigt för kommunen att satsa på kärnverksamheterna. Varje satsad krona ska bidra till en bra skola för våra barn och unga, bra vård och omsorg med trygghet för våra äldre. Vi ser att pengar satsas på verksamheterna men vi kan inte läsa av rapporterna att kvalitén levereras i samma omfattning som varje investerad krona borde generera.
Inom äldreomsorgen är det inte brist på bra utbildningar eller kunskaper om vad som är bra för verksamheterna men det går inte att införa nya arbetsmetoder om inte organisationen görs mottaglig för det. Genom åren har det prövats olika nya arbetssätt som har handlat om att sätta individen i centrum, teknikens möjligheter och innovativa trygghetssatsningar, vilket vi Liberaler tror på. Lika besviken varje gång när en så bra satsning inte kan införas i verksamheten, beror det på strukturen, kulturen i strukturen eller oviljan i strukturen?
Vad kan politiken göra mer för att möjliggöra?
Vad kan tjänstemännen göra mer för att möjliggöra?
Vad kan omsorgspersonalen göra mer för att möjliggöra?
Det behövs mod, vilja och kompetens för att våga förändra otidsenliga strukturer. Liberalerna i Kiruna vill förpassa osthyveln till kökslådan. Satsningar på omsorgspersonalen och handlingsutrymme för att jobba med omsorgstagaren och med den omsorgskompetens personalen har. Det kräver stora förändringar i strukturen.
Det kan innebära att våga lyfta bort arbetsuppgifter som inte är vårdnära och som inte kräver omsorgskomptens. Det kan vara städ, klädvård, kök och förråds göromål etcetera. Arbetsuppgifter som måste göras men som kan utföras av personal med andra kompetenser och förmågor. På så sätt skapar vi fler händer nära individen och fler får tillfälle att komma in i äldreomsorgen och i arbetslivet med stimulans till vidareutbildning.
Liberaler i Kiruna har saknat det politiska modet eller viljan och tålmodigt väntar vi på den nya kommunledningens vilja eller mod att införa strukturförändringar exempelvis i biståndsprocessen. Vi menar att individens insatser ska vara individanpassade för att individens funktion och förmåga bibehålls så länge det är möjligt. Att diska sin egen tallrik är en vardagssyssla som ofta berövas den äldre vilket bidrar till passivitet alltför tidigt för den äldre och som tillslut kan leda till sjukdom och depression. Ett aktivt liv förlänger livskvalitén i livet och ger livet ett värdigt innehåll.
Vi menar att osthyvelmetoden inte ger politiker eller tjänstemän incitament att verkligen förändra strukturen, kulturen i strukturen. Att fortsätta som vi alltid har gjort fungerar inte. Vi har nått vägens ände. Vi Liberaler menar att det måste till en stor förändring. Att bara minska kostnader och tro att det löser problemen är en kortsiktig åtgärd som inte förändrar vare sig kultur eller struktur.
Vi vill att:
● en strategisk plan för förändringar där individen är i centrum, varje insatt krona skall leverera kvalitet
● varje kommunmedborgare ses som resurs som kan bidra till skatteunderlaget i Kiruna kommun
● det sker förändringar i strukturen så att nya arbetssätt möjliggörs
● goda initiativ premieras för att förändra strukturer och kulturer och att gamla barriärer elimineras.
Midnattssolen, Norrskenet är inte det enda som gör att Kiruna är attraktivt att flytta till. Ett levande samhälle behöver kultur, service, möjligheter till friluftsliv, ett differentierat arbetsutbud, bostäder som man har råd att bo i oavsett åldern. Ett Kiruna som är inkluderande, jämlikt och välkomnande gör att vi har chans att växa och nå målet att vara fler 2030. Kiruna kommun behöver alla som vill till vår kommun.