Naturvårdsverket har i ett yttrande nyligen återigen riktat allvarlig kritik mot järnmalmsgruvan i Tapuli strax utanför Kaunisvaara, Pajala kommun, Norrbotten.
De tidigare ägarna av gruvan, Northland resources försattes i konkurs i december 2014. Kaunis Iron köpte gruvan av konkursboet och har sedan juli 2018 brutit järnmalm. Nu har Naturvårdsverket ansökt hos mark- och miljödomstolen i Umeå om delvis återkallelse av nuvarande tillstånd för Kaunis Iron. Vilket även Gränsälvskommissionen har ställt sig bakom.
Nu vill vi i Naturskyddsföreningen i Norrbottens län belysa både den specifika kritiken kring gruvan men också frågan kring den svenska miljöbalkens effektivitet.
Enligt Naturvårdsverkets senaste yttrande bedrivs Kaunis Irons gruvverksamhet i strid med gällande tillstånd på ett flertal punkter:
• Metoden för avfallsdeponering fungerar inte som planerat.
• Avfallet är inte så ofarligt som det påstods i ansökan.
• Sandmagasinet är felkonstruerat.
• Klarningsdammen har en tiondel så stor kapacitet som den som anges i tillståndsansökan.
• Utsläppen av vatten till Muonio älv är vissa år mycket högre än de maxvärden som angavs i tillståndsansökan.
• Den ekonomiska säkerheten är för liten.
• Grundvattensänkningen är långt större än beräknat och har skadat ett stort myrområde.
• Transporterna görs på ett annat sätt än i tillståndet.
Dessa brister leder till ökad påfrestning på en redan ansträngd naturmiljö. Både klimatet och den biologiska mångfalden drabbas hårt av de ökade påfrestningarna som i nuläget är större än beräknat och även större än tillåtet. Dessutom påverkas både grundvattnet och omgivande våtmarker negativt. Vilket även Havs- och vattenmyndigheten påpekade när de ställde sig bakom ett återkallande av gruvans miljötillstånd redan 2018.
Som alltid drabbas lokalbefolkningen hårdast och i nyhetsmagasinet Syres artikel Ny gruvoptimism utan reflektioner kan läsaren få en aning om hur dessa överträdelser slår mot lokalbefolkningen i praktiken:
• Betydande störningar i rennäring men också i friluftsliv och rekreation.
• Buller från sprängningar och från lastbilarna som kör dygnet runt 4-12 gånger per timme. Lastbilarna sprider också för en betydande mängd gruvdamm.
• Olycksrisken har ökat markant för trafikanter och vilt längs transportvägen till Svappavaara. Antalet avåkningar och påkörda renar har stigit drastiskt, Dessutom omkom sex personer i januari 2019 efter en frontalkrock med en av lastbilarna.
I och med Naturvårdsverkets yttrande höjs även andra frågor:
”Det är svårt att förstå hur en verksamhet som så uppenbart bryter mot det gällande tillståndet kan få starta.” Detta säger Arne Müller på Facebook-sidan Norrlandsparadoxen.
Arne Müller har granskat gruvan i sin nya bok "Elbilen och jakten på metallerna" vill i första hand inte kritisera de nuvarande ägarna Kaunis Iron för bristerna utan menar att de främst beror på de förra ägarna Northland Resources systematiska ”genande i kurvorna” när det gäller miljöfrågor. Han säger sig inte principiellt vara emot återstarten av gruvan men menar att det naturligtvis måste ske på ett sätt som följer miljölagarna.
Sammanfattningsvis vill vi i Naturskyddsföreningen i Norrbotten vädja till Kaunis Iron att inte bryta mot det gällande tillståndet. Dessutom vill vi trycka på att miljöbalken som verktyg måste vässas. Som det ser ut nu tappar miljöbalken trovärdighet och relevans.
Vi vill därför lyfta fram regeringens klimatproposition angående gruvnäringen som är inne på samma spår.