Beståndet av gråsäl är nu uppe i omkring 50 000 djur och växer med 5 – 7 procent årligen. Totalt finns över 110 000 sälar längs Sveriges kust. De stora sälstammarna hotar fisket, dels genom konkurrens om fångsten, dels genom att täta sälpopulationer ökar spridningen av sjukdomar till fisk, däribland torsk. Yrkesfisket i skärgården hotas idag av brist på torsk och av en stor sälpopulation. Bara i Bottenviken beräknas sälen äta 120 ton fisk per dygn.

Det är nu uppenbart att jakten på säl måste utökas. Jaktkvoterna måste därför höjas för att pressa ned populationsstorleken. Dessutom måste regelverket förenklas kring hur jakten får bedrivas. 

En mycket viktig del av jakten är att ta tillvara det fällda bytet. Idag är det inte tillåtet att bedriva handel med sälprodukter. Det innebär att jägarna måste tillspilloge de döda kropparna, vilket är demoraliserande ur ett jägarmässigt perspektiv. Kristdemokraterna föreslår därför att Sverige ska söka undantag från detta förbud, inte minst av etiska skäl. På längre sikt bör regeringen agera för att få tillstånd ett slopat sälhandelsförbud. 

Även jakten på skarv måste intensifieras, inte minst mot bakgrund av att skarven fångar stora mängder ål, som är en starkt hotad fisk i dagsläget. Jakt på skarv får idag inte bedrivas närmare än 300 meter från känd boplats för skarv. Denna begränsning i jakten bör avskaffas.

Gässen innebär ett växande problem i takt med klimatförändringen som medför att många kanadagäss stannar i landet under vintern. Även tranornas skador på odlingar har ökat. Det finns således ett behov av att utöka jakten på fler arter. 

Det finns fortfarande EU-regler som lägger hinder i vägen för utökad jakt. Viltförvaltningen behöver decentraliseras från europeisk nivå till nationell nivå och från nationell nivå till regional nivå. Regelverket för skydd för värdefulla livsmiljöer och arter i EU ska anpassas efter de olika nationella förutsättningarna. Beslut om skydd av vilda djur och hotade arter är en fråga där medlemsstaterna i högre grad ska återfå beslutsmakten. Här krävs flexibilitet med hänsyn till de mycket olika naturliga förutsättningar som finns inom unionen. Djur­ eller växtarter som är hotade i södra Europa kan vara talrika på ett skadligt sätt i de nordliga medlemsländerna. Licensjakt av varg, skyddsjakt av skarv i skärgårdsmiljöer och jakten på säl är exempel på frågor som ska avgöras nationellt. Beslutet i EU-domstolen från den 10 oktober 2019 klargör också att den svenska licensjakten på varg uppfyller alla de krav på hållbarhet och kontroller som EU-rätten ställer. Det finns möjlighet för medlemsstaterna att agera för en biologiskt och social hållbar rovdjurspolitik. Domen ger oss svenskar en större rådighet över vår egen viltförvaltning vilket är helt i Kristdemokraternas linje.

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Riksdagsledamot och jaktpolitisk talesperson.