Internationella matsvinnsdagen är en dag som instiftades av FN för att uppmärksamma och minska matsvinnet i världen.
Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som inte äts upp. Konsekvenserna är ett slöseri av ekonomiska resurser och stor negativ miljöpåverkan. På en global nivå står matsvinnet för 8–10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen. För att sätta det i kontext skulle matsvinnet, om det var ett land, vara den tredje största utsläpparen i världen, efter Kina och USA.
Enligt siffror från Livsmedelsverket slängs cirka 11 000 ton mat i landets skolor varje år. Det motsvarar var sjätte portion. Samtidigt visar en ny undersökning från Orkla FoodSolutions att arbetet med det svenska miljömålet om minskat matsvinn går framåt. En tredjedel av skolorna i Norrbotten har uppsatta mål för att minska matsvinnet i skolorna och två tredjedelar uppger att de ska ta fram mål.
I spåren av inflation i matpriser och en annalkande lågkonjunktur är minskat matsvinn något som kan ge direkt effekt på kommunens budget, samtidigt som det är en strategisk insats i klimatarbetet. Med relativt små investeringar och ökad kunskapsspridning skulle stor effekt kunna uppnås.
Kostchefer i kommunerna sitter redan på många av de lösningar som behövs för att minimera matsvinnet i skolor. Nu behövs det skjutas till medel för att realisera enkla förändringar som skulle ge stora resultat:
Investeringar i kunskapshöjande insatser. Många kommuner jobbar redan med att utbilda personalen i köket. Därmed finns också stora möjligheter att fortsätta inspirera skolkockar i kreativa lösningar för att använda överbliven mat i nya rätter. Trots att den mesta maten slängs direkt från tallrikarna är det få kommuner som arbetar med att utbilda eleverna om matsvinn. Med mer kunskap om hur svinnet påverkar kan elever motiveras att slänga mindre.
Investeringar i bättre måltidsmiljö. Eleverna måste ges rätt förutsättningar att äta upp. För att komma till bukt med svinnet behövs investeringar i måltidsmiljön. Bättre ljuddämpning i ger en lugnare miljö som eleverna kan stanna längre i. Dessutom bör skolledningen se till att elever har tillräcklig tid för lunch så att de hinner äta upp i lugn och ro.