Hög tid att digitalisera gymnasiets elevhälsa

Coronakrisen kan medföra att allt fler ungdomar känner sig stressade och oroliga. En digital lösning av elevhälsan skulle möjliggöra fortsatt tillgång till stöd och rådgivning, trots att eleverna studerar från hemmen.

Coronakrisen kan medföra att allt fler ungdomar känner sig stressade och oroliga. En digital lösning av elevhälsan skulle möjliggöra fortsatt tillgång till stöd och rådgivning, trots att eleverna studerar från hemmen.

Foto: MATHIAS BERGELD

Debatt2020-05-25 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Coronakrisen slår som bekant hårt mot samhället och individen, inte minst mot redan utsatta ungdomar. Den psykiska stressen i kombination med dagens distansundervisning kan leda till psykisk ohälsa. 

Skolan kan för många ungdomar upplevas som en fristad, där de får möjlighet till vuxenstöd, social gemenskap och en tillfällig avlastning från de problem som kan finnas i hemmet. 

Enligt Socialstyrelsen så ökar den psykiska ohälsan bland unga. Exempelvis så har antalet flickor i åldern 15-17 år som behandlats på BUP för depression eller ångestsyndrom tredubblats sedan 2006. Elevhälsan har därför en viktig funktion! Elevhälsan kan genom ett  preventivt arbete i ett tidigt skede upptäcka symtom på ohälsa och vidta åtgärder. 

Coronakrisen kan medföra att allt fler ungdomar känner sig stressade och oroliga. En digital lösning av elevhälsan skulle möjliggöra fortsatt tillgång till stöd och rådgivning, trots att eleverna studerar från hemmen.

Genom att hitta en digital lösning kan elevhälsan bli mer tillgänglig för elever både nu under coronakrisen, men även efter. Elevhälsan bör som tidigare ha en mottagningsverksamhet, men under rådande situation och som ett komplement så är digitalisering ett bra alternativ.

Idag finns det en digital version av hälsocentral som kan ge stöd och rådgivning direkt via mobilen till personer över 18 år.  Men eftersom flertalet gymnasieelever är yngre så kan de inte nyttja den tjänsten, därför skulle elevhälsan kunna erbjuda ett liknande koncept och därmed underlätta för landets överbelastade hälsocentraler.

En annan fördel med en digital elevhälsa är att ungdomar kan få möjlighet att ställa frågor anonymt. Det kan bidra till att elever får stöd och rådgivning i känsliga frågor, som de annars inte hade vågat ställa. 

Det kan vara svårt för ungdomar att prata om känsliga ämnen till vuxna i sin omgivning. Vilket många gånger leder till att de letar svar på internetsidor som utger sig för att vara kunniga i hälsorelaterade frågor. 

Svaren kan vara av växlande kvalitet och i vissa fall inte ens sanningsenliga. Därför behöver ungdomar ett forum där de kan vara försäkrade om att få sina frågor besvarade från expertis utan att behöva uppge identitet.

Coronakrisen är en prövning för samhället och individen, inte minst för gymnasieelever med psykisk ohälsa som nu tvingas studera i hemmet. 

Elevhälsan har en viktig funktion och kan genom en digital lösning på ett smidigt sätt vara tillgänglig för elever i behov av stöd och rådgivning. Vi vill därför se att landets gymnasieskolor erbjuder elevhälsa digitalt under rådande situation med även framledes som ett komplement till den befintliga elevhälsan.