Kvinnor bär fortfarande det största ansvaret för obetalt arbete – allt från hemarbete och omsorg av barn och anhöriga till viktiga arbetsuppgifter av låg status som ingen annan vill göra på arbetsplatsen. Trots att kvinnor har ökat sitt betalda arbete de senaste decennierna, har deras tid i obetalt hemarbete inte minskat i motsvarande grad. Resultatet? Karriärer blir lidande, livsinkomster sänkta och hälsan skadas.
En betydande orsak till detta problem ligger i normerna och förväntningarna. Redan från unga år socialiseras vi in i könsroller. Vi delas in i två fack. När vi sedan växer upp upprätthålls dessa roller genom omgivningens olika förväntningar. Detta leder till en självuppfyllande profetia när barnen växer upp: kvinnor bromsas i sina karriärer, medan männen inte får samma incitament att utveckla meningsfulla relationer och ta ansvar på hemmafronten.
I slutändan skadar detta alla, kvinnorna bränns ut, och männen förlorar möjligheten till en mer engagerad och jämlik föräldraroll. Barn har rätt till båda sina föräldrar och att se en jämlik relation. Att kvinnor som lever i ett partnerskap med män tvingas ta detta ansvar bara på grund av deras kön bygger på samma synsätt som att männen en gång var kvinnans förmyndare och försörjare.
Den kanske viktigaste förändringen är en individualiserad föräldraförsäkring och en lika delad fördelning av VAB-dagarna. Genom att fördela ansvaret mer jämlikt, hjälper vi dels kvinnor här och nu att tjäna mer pengar under sin livstid, samt kan vi börja bryta ner de normer som säger att kvinnan ska vara den som bär det primära ansvaret för omsorgen. Dessa normer försvårar för kvinnor att få högbetalda positioner i en rad yrken.
Hur ska en chef rättfärdiga att anställa en kvinna, om hen tror att hon kommer vara föräldraledig i större utsträckning och har större risk för utbrändhet? Hur ska kvinnor hinna ikapp allt som män har hunnit göra under den tiden de har varit föräldralediga? En individualiserad föräldraförsäkring skulle innebära rättvisare villkor för dagens föräldrar, en åtgärd som på sikt även förändrar förväntningar och roller för kommande generationer.
Dessutom måste arbetsgivare och allmänhet få större insikt i de olika slagen samt konsekvenserna av ojämställdheten. Det obetalda arbetet som kvinnor utför sträcker sig bortom hemmets väggar och påverkar även på arbetsplatsen. Jämställdhetsmyndigheten behöver stärka sina informationsinsatser för att öka medvetenheten om hur dessa djupt rotade normer påverkar vår vardag. När vi omedvetet upprätthåller föråldrade strukturer, fortsätter vi att cementera de hinder för människors frihet. För att skapa en verkligt jämställd arbetsmarknad måste vi vara medvetna om dessa strukturer och aktivt arbeta för att förändra dem.
Sverige kan och bör vara ett föregångsland för jämställdhetsarbete. Det handlar om att alla människor, nu och i framtiden, ska få lika möjligheter att utvecklas och nå sina mål utan att hindras av osynliga barriärer och glastak. Vi kan inte längre tillåta att kvinnors karriärer och hälsa får betala priset för ett ojämnt fördelat ansvar. Det är dags för en rättvis fördelning av det obetalda arbetet – för att skapa ett samhälle där alla, oavsett kön, får möjligheten att leva och utvecklas på lika villkor.