Rapporten visar också alla regioner har brist på sjuksköterskor, barnmorskor och läkare med specialistkompetens. Samtidigt arbetar omkring 14 000 legitimerade sjuksköterskor utanför vården enligt Socialstyrelsens statistikdatabas. Sveriges läkarförbunds arbetsmiljöundersökning från 2022 visar även att den höga arbetsbelastningen får 20 procent av läkarna att överväga att lämna yrket helt, medan 38 procent funderar på att minska sin arbetstid.
Rapporten EY Global Voices in Health Care Study genomförs årligen och belyser utmaningar inom vården. Undersökningen består av över 100 djupintervjuer med chefer och klinisk personal inom hälso- och sjukvård i ELVA olika länder, däribland Sverige.
Enligt den är den primära anledningen till att lämna vårdyrket avsaknad av autonomi och kontroll i arbetslivet, vilket anges av 42 procent. Den stora arbetsbelastningen är också en av de viktigaste anledningarna och anges av 38 procent – även krav på att arbeta långa dagar anges som anledning av 19 procent.
Den höga belastningen kan även medföra att patientsäkerheten blir lidande, och utmaningar med att upprätthålla vårdens kvalitet kan vara en anledning att lämna yrket för 27 procent av de tillfrågade. Patienters höga krav på vården och ibland konfrontativa beteende mot vårdens personal anges av 23 procent som en möjlig orsak att lämna. Trots att de tillfrågade cheferna främst satsat på högre löner för att attrahera och behålla personal, så är det endast 12 procent som pekar ut lönenivåer som en anledning till att lämna. En lika stor andel ser avsaknad av möjlighet till karriärsutveckling som anledning till att söka sig bort från vården.
För att bemöta kompetensflykten presenterar rapporten åtta strategier för att öka vårdens attraktivitet som arbetsplats. För att nämna några av de viktigaste handlar det om att Sveriges regioner behöver prioritera att skapa arbetsplatser där det förutom att vårdpersonal känner att de har en hållbar arbetsmiljö också tydligt involveras och har möjlighet till professionell utveckling. Vårdpersonal behöver både flexibilitet för att uppnå balans mellan privatliv och arbete, och vill ha alternativ för att variera sin karriärväg.
Därutöver är fungerande digitala strukturer en grundförutsättning för att effektivisera arbetsprocesser och möjliggöra en smidig informationshantering inom vården. Genom åtgärder som dessa kan en hållbar grund för att behålla och attrahera kompetent vårdpersonal skapas samtidigt som hälso- och sjukvården effektiviseras. Arbetsflöden bör optimeras för att skapa mer tid för befintliga patienter, snarare än att öka antalet patienter.
Bristen på kompetens utgör en allvarlig utmaning för vårdsektorn i Sveriges regioner. I Sverige är det inte huvudsakligen tillgång till utbildad personal som är utmaningen utan snarare en pressad situation som kräver åtgärder från samtliga aktörer för att attrahera befintlig kompetens att stanna inom vården. På så sätt går det att lösa kompetensflykten och stärka vården i Sveriges regioner.