Coronapandemin har begränsat den fria rörligheten i Norden och inom EU. Samarbete och passfrihet mellan de nordiska länderna har påverkats negativt genom olika riktlinjer.
Nordkalottens regioner har långa landsgränser mellan varandra och befolkningen är vana att röra sig fritt över dessa, ha tillgång till ett gemensamt näringsliv och ett utbyte av samhällsservice.
De nordiska ländernas olika strategier för minskad smittspridning har gjort att gränserna tidvis varit stängda. Nationella åtgärder och lagstiftning har gett olika förutsättningar beroende på vilken sida av gränsen man bor.
Företagare och gränspendlare har upplevt oklarheter om anställningslandets eller bosättningslandets regler ska gälla. Hur långt sträcker sig arbetsplikten om ett land stänger gränsen och gör arbetspendling omöjligt? Vad innebär det för arbetstagaren när det gäller arbetsplikt, lön och eventuell ersättning, om man blir arbetslös på grund av stängda gränser? Frågor om hur långt arbetsplikten sträcker sig då smittskyddsåtgärder gör det svårt att arbeta i ett annat land har varit aktuella. Enligt det nordiska skatteavtalet ska lön beskattas i det land där arbetet utförs.
Då många arbetat hemma finns nu en oro över vad förändrad skatteredovisning kan innebära.
I Sverige bygger coronastrategin mycket på ansvar hos individen. I Finland och Norge har den varit mer inriktad på restriktioner och förbud. Förtroendet för myndigheterna är högt i Norden vilket gjort att befolkningarna har ställts mot varandra vilket kan leda till ökad protektionism och nationalism.
Pandemin kan få negativa effekter för gränsöverskridande arbetsmarknader. Arbetsgivare ser en risk i att ha arbetstagare som pendlar över landsgränser och dessa kan se risker med att arbeta i ett annat land. Det nära samarbetet med samordnad samhällsservice kan också komma att omvärderas.
Vi anser att de Nordiska länderna behöver öka arbetet med att se till att framtida kriser inte får negativa konsekvenser i gränsregionerna. Vi behöver en grundläggande nivå av samarbete även i kristider. Nordkalottrådet, de enskilda regionerna och aktörerna i vårt område, behöver nu tillsammans arbeta för att återskapa och öka tilliten i våra gränsområden.
Ett gränslöst samarbete är viktigt för näringslivet, för våra medborgare och för att kompetens-försörja alla sektorer i länet. Ett sådant ökar kvalitén på hälso- och sjukvården och ger bättre förutsättningar för hållbar tillväxt. Det innebär också högre livskvalité för de som har släkt och vänner på andra sidan gränserna. Det räcker inte med att hoppas och vilja få detta att fungera. Det kommer också att krävas hårt arbete och ödmjukhet.