Från och med i år har regeringen beslutat att gymnasieutbildningen inte bara ska dimensioneras utifrån elevernas önskemål utan också utifrån arbetsmarknadens behov. Det är en efterlängtad och positiv förändring som på sikt kommer underlätta för ungdomar att skaffa sig jobb och förbättra företagens kompetensförsörjning.
Gymnasievalet kan upplevas som stort och viktigt. Det är det också. Men det är långt ifrån livsavgörande. I Norrbotten är det 2 600 15-åringar som nu ska göra sitt gymnasieval. För den som inte riktigt vet vilket program man ska välja är oftast ett yrkesprogram ett bättre alternativ än ett högskoleförberedande program. Yrkesprogram ger den grundläggande högskolebehörigheten, men framför allt leder det ofta till jobb. Nya beräkningar av statistik från SCB visar att vi riskerar att sakna drygt 230 000 yrkesarbetare i Sverige 2040.
Det är mycket jobb som återstår för att göra gymnasieskolan bättre och framför allt tre saker är viktiga. Det handlar om dimensioneringen, kvaliteten och yrkesprogrammens attraktionskraft.
Först och främst måste det alltså ske en faktisk förändring i dimensioneringen av utbildningsplatserna inom gymnasieskolan. Enligt Skolverket är det i Norrbotten framför allt eleverna på industritekniska programmet och fordons- och transportprogrammet som ska bli fler. Kommunala och fristående huvudmän måste minska antalet platser på framför allt ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen.
Yrkesprogrammens attraktionskraft måste också öka. Från och med i år ska information om utbildningarna förbättras. Huvudmännen ska tydligare informera om vad de olika gymnasieprogrammen leder till. Studie-och yrkesvägledningen blir ännu viktigare och måste förbättras. Men det kommer också krävas att företagens involvering i utbildningarna ökar.
Rätt antal utbildningsplatser kommer dock inte att räcka. Kvaliteten på alla gymnasieprogram måste också öka. Genomströmningen i gymnasieskolan är inte tillräckligt bra idag. I Norrbotten är det bara 78 procent som tar examen från gymnasiet på utsatt tid.
På sajten gymnasiepejl kan man se hur det gått för tidigare årskullar av elever. Hur många som jobbar, pluggar och vad de tjänar efter gymnasieskolan. Till exempel hade 100 procent av eleverna som gick fordons- och transportprogrammet i Kiruna kommun jobb ett år efter examen. För eleverna från el- och energiprogrammet i Älvsbyns kommun var det 100 procent av eleverna som jobbade.