Hälso- och sjukvårdspersonal och folkhälsoförespråkare har också ett ansvar för att bättre förstå vikten av att minska miljöpåverkan för att mildra klimatkrisen. Att öka amningsstödet och undvika onödiga kejsarsnitt minskar sannolikt koldioxidavtrycket för förlossnings- och neonatalvård. Svenska Barnmorskeförbundet vill särskilt lyfta amningen i samband med årets internationella barnmorskedag.
Amning och bröstmjölk har många kända hälsoeffekter för både barn och mamma i låg- och höginkomstländer. Det gäller både på kort och lång sikt. Amning och bröstmjölk innebär bland annat färre infektioner, färre fall av plötslig spädbarnsdöd, minskning av senare fetma hos barnet och minskad risk för bröstcancer, äggstockscancer och typ 2 diabetes för mamman.
Mindre känt är att amning/bröstmjölk är miljövänligt och minskar utsläppet av växthusgaser jämför med att ge barn industritillverkad mjölkersättning. Användning av mjölkersättning är hög och ökar snabbt, bland annat på grund av den oetiska och oreglerade marknadsföringen som påverkar föräldrar och vårdpersonal. Mjölkersättningens koldioxidavtryck är drygt dubbelt så stort som amningens. Det här ska naturligtvis inte tolkas som att alla kvinnor ”måste” amma men de flesta kvinnor önskar att amma. Amningsstödet måste öka och individualiseras så att var kvinna kan uppfylla sina mål med amningen.
Amning är inte enbart kvinnors ansvar utan kräver kollektiva insatser som tar hänsyn till ojämlikhet i samhället. Vår uppmaning till regionstyrande politiker och beslutsfattare är att verkställa den Nationella Amningsstrategin som antagits av bland annat Socialstyrelsen. Att göra detta skulle förbättra hälsan, minska hälso- och sjukvårdkostnaderna och utsläppen.
Aktuell forskning har även visat att kvinnor är obekväma med att amma offentligt. Därför behöves det en allmän attitydförändring kring hur vi bemöter den som ammar. Vi vill uppmuntra dig som läsare att bjuda på ett leende nästa gång du ser en ammande mamma