Folkhögskolorna viktiga för demokrati

Folkbildningen har historiskt varit en motkraft mot auktoritära ideologier, skriver företrädare för Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation.

Kalix folkhögskola är en av många. Alla bidrar till försvaret av vår demokrati, skriver debattörerna.

Kalix folkhögskola är en av många. Alla bidrar till försvaret av vår demokrati, skriver debattörerna.

Foto: Lotta Nilsson

Debatt2024-05-27 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det var i spåren efter andra världskriget, när vi hade facit av hur auktoritära krafter kan rasera ett samhälles demokratiska institutioner, som ännu fler folkhögskolor växte fram. Folkhögskolorna tillsammans med folkrörelserna och ett starkt civilsamhälle byggde det demokratiska och öppna samhället. 

Folkbildningens idé är, och har alltid varit, att människor ska bilda sig tillsammans med målet om att alla ska ha möjlighet att vara delaktiga i samhällsbygget. Demokratin stärks och utvecklas när människor möts i öppna samtal. 

Vidden av hotet mot demokratin blir alltmer uppenbar. Den fria åsiktsbildningen är inte fri, utan sker i dag delvis med dolda avsändare. Bakom datorskärmar och via anonyma konton drivs hatiska påverkanskampanjer med ett innehåll präglad av rasism och misogyni. Politiska meningsmotståndares budskap manipuleras via AI och memes. Allvaret förminskas och försvaras som “humor och satir”. Men i själva verket är det så att aggressiva, annars svårsmälta, budskap, blir enklare att ta till sig när de förkläs med hjälp av humor. Det är gamla beprövade metoder som syftar till att manipulera människors åsikter och att påverka samhällsdebatten. 

Alla som känner en stolthet över det liberala, demokratiska Sverige bör känna både oro för men också ansvar för att agera för det vi har byggt upp historiskt. En bred mobilisering krävs. Folkbildningen – själva motsatsen mot trollfabriker och anonym desinformation - kan och vill bidra i en mobilisering till demokratins försvar. Hat, desinformation och påverkanskampanjer har på relativt kort tid eroderat det offentliga samtalet. Demokratin kan aldrig tas för given och folkbildningen spelar en avgörande roll för att tillsammans med ett starkt civilsamhälle, bibliotek och museer, erbjuda mötesplatser för öppna samtal som stärker tillit och sammanhållning. 

Folkhögskolorna är redan idag en viktig mötesplats och arena för det öppna, demokratiska samtalet. Folkbildningens idé om att utveckla demokratin i takt med att människornas och samhällets behov skiftar, är lika central idag som tidigare. 

Vi som företräder folkhögskolorna vill se ett brett och kraftfullt försvar för det demokratiska samhället. Våra 156 folkhögskolor som finns spridda över hela Sverige utgör en väsentlig del av det och är en bildningens försvarslinje för demokratin. Värna den.