På stationen i Luleå serverade frivilliga volontärer frukost. En del av resenärerna åkte vidare till Finland. Andra hamnade hos Migrationsverket i Boden eller i Råneå. Förutom frukosten ordnades klädinsamlingar och andra insamlingar för att stötta de nyanlända. Solidariteten hade ett uppsving.
Men minnena är inte bara positiva. Även extremhögern hade ett uppsving. SD propagerade för att stänga gränserna och istället ”hjälpa flyktingarna på plats” så att de stannade kvar i överfulla flyktingläger. SD i Lund publicerade på sin hemsida adresser på planerade flyktingboenden. På flera platser anlades mordbränder under hösten 2015.
Flyktingvågen i Europa år 2015 orsakade ingen samhällskris. En miljon flyktingar kom till ett Europa vars befolkning uppgår till cirka 500 miljoner. 163 000 av dem tog sig till Sverige.
Det var tidvis svårt att få tag i boenden men det gick. Samhällsekonomin och statsfinanserna påverkades marginellt. Kommunerna fick ökade statsbidrag för att ta hand om de nyanlända, ordna skolgång för barnen och ta hand om de vuxna. Det skapade en hel del nya arbetstillfällen, inte minst i glesbygdskommuner.
Alltför många av de som kom 2015 blev utvisade. Många finns också kvar. I Luleå finns dom bland annat inom äldreomsorgen, där behovet av arbetskraft är stort och ökande i framtiden.
2015 var rekordmånga människor på flykt i världen, hela 65 miljoner. Idag lyder det nya rekordet på 79 miljoner, enligt FN. I en framtida varmare värld kommer antalet flyktingar att räknas i hundratals miljoner.
I september 2015 yttrade statsminister Löfvén att ”mitt Europa stänger inga gränser”. I dag betalar regeringen 600 miljoner om året via EU till Turkiet för att hålla gränsen stängd. Och just i dagarna släpper den socialdemokratisk tankesmedjan Tiden förslaget att Sverige ska ”hjälpa flyktingarna på plats” i Mellanöstern så att de inte ska komma hit. SD:s paradkrav från 2015.
De samtal som nu förs mellan Socialdemokrater och Moderater handlar om olika sätt att kringgå och frångå den asylrätt som sedan 70 år varit en del av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Volymmål eller ”riktmärken” kan innebära att barn och föräldrar inte kan växa upp tillsammans ifall kvoten är fylld. Eller att svårt sjuka människor som annars hade fått stanna, istället utvisas.
När mänskliga rättigheter tullas på förändras också samhällsklimatet. I dag är det flyktingarna som drabbas hårdast. I morgon kan det vara en annan grupp. Har man väl stigit ut på det sluttande planet så är det svårare att backa. Det har historien lärt oss.
Högerns och nationalisternas roll i historien har oftast varit att se till det som skiljer människor åt. Vänsterns svar har varit solidaritet, att se till vad som förenar människor och hur vi kan ta hand om varandra över nationsgränserna.