På vivilingenjörsutbildningarna vid Luleå tekniska universitet var endast 27 procent av studenterna kvinnor under 2022. Andelen kvinnor av de som antogs till civilingenjör i datateknik höstterminen 2023 var endast 11procent.
Det är inte en slump att denna könsfördelning stämmer ganska väl överens med andelen kvinnor i techbranschen som helhet. Grunden för vilka som söker sig till branschen läggs redan vid valet av universitetsstudier. Studier visar att färdigheterna i tekniska och naturvetenskapliga ämnen är jämbördiga mellan flickor och pojkar i såväl grundskolan som på gymnasiet. Trots detta är bara 31 procent av de antagna till dessa utbildningar inom EU kvinnliga studenter. Det är alltså mellan gymnasium och universitet som grunden läggs för den kvinnobrist som syns i techbranschen.
Det finns dock sätt att förändra detta. Forskning från University of Washington visar till exempel att flickors intresse för programmering ökar om studiemiljön återspeglar konst och natur i stället för stereotypt ”nördig” inredning. Tech-profilen Dora Palfi beskriver i antologin Felkod: Kvinna hur andelen kvinnor kan ökas genom ett mer tvärvetenskapligt angreppssätt som knyter an till konst, humaniora och kreativitet. Sådana förändringar behöver ske på alla utbildningsnivåer, men de tekniska högskolorna har en god möjlighet att lägga grunden för jämställdhet. Sådan förändring hade gynnat såväl lärosäten som studenter och branschen i stort.
Amerikansk forskning har till och med visat att techbolag grundade av kvinnor i snitt har 12 procent högre avkastning än bolag ledda av män. Detta kan vara ett tecken på att kvinnliga perspektiv erbjuder helt annorlunda, och efterfrågade, lösningar i en bransch som annars domineras av manliga synsätt. Produkter som designas uteslutande av män tar inte kvinnliga behov och önskemål i åtanke i lika hög grad. En utbildning eller ett bolag som tillvaratar fler perspektiv kommer att gynnas såväl i längden som på kort sikt.
Det är därför välkommet att Luleå tekniska universitet år 2022 satte som mål att bli Sveriges mest jämställda lärosäte. Lenita Ericson, som leder satsningen, gör en korrekt analys i att detta är en viktig framtidsfråga och något som kommer höja LTU:s attraktionskraft. Målet ska bland annat uppnås genom jämställdhetsintegrering, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning.
Denna fråga är emellertid akut, och om kvinnor fortsatt utelämnas ur arbetet med att forma vår gemensamma digitala framtid kommer det ha konsekvenser på lång sikt. Det är inte tillräckligt att sjösätta en vision om ett jämställt lärosäte till 2030 när endast 11 procent av studenterna i datateknik är kvinnor.
Självklart sker inte förändringen över en natt, men mer behöver göras i en nära framtid. Genom att förändra de stereotypa sätt på vilka tekniska ämnen studeras och skapa en miljö som upplevs som mer attraktiv för kvinnor kan förändringar nås på kortare tid. Det behövs inte bara målbilder, utan ett övergripande omtag. Vill LTU leva upp till sin jämställdhetsstrategi så krävs konkret handling.