Fler biomedicinska analytiker för god och säker vård

Privata företag har lättare att rekrytera och behålla sina biokemiska analytiker. Debattörerna frågar sig vad händer om den offentligt finansierade vården dräneras på biomedicinska analytiker?

Bristen på biomedicinska analytiker väntas förvärras över tid och 20 av 21 regioner rapporterar till Socialstyrelsen att de har brist på yrkesgruppen.

Bristen på biomedicinska analytiker väntas förvärras över tid och 20 av 21 regioner rapporterar till Socialstyrelsen att de har brist på yrkesgruppen.

Foto: Fredrik Persson/TT

Debatt2023-04-14 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 15 april är det biomedicinska analytikerdagen, vilket firas världen över. Vår yrkesgrupp verkar ofta bakom kulisserna i vården och blivit mer kända under pandemin, då det var vi som analyserade covidtesterna. Vi arbetar i laboratorier med både akut- och rutindiagnostik av patienters tester samt undersöker patienters kroppsliga funktioner med fysiologiska undersökningar. 

Vår kompetens behövs i varje steg av vården: När du söker dig till vårdcentralen för yrsel eller hjärtklappning eller undrar om din medicin fungerar som den ska. När du ska få rätt blod vid en akut transfusion i samband med trafikolycka. När du oroligt väntar på svar om det är cancer eller inte. I alla dessa vårdmoment behövs vi.

Men bristen på biomedicinska analytiker förvärras över tid och 20 av 21 regioner rapporterar till Socialstyrelsen att de har brist på yrkesgruppen. Vi är alltmer eftertraktade i läkemedelsindustrin, inom djursjukvård och i privata företag som gör ”livsstils-testning” eller är underleverantörer till regioner. Det är givetvis positivt för oss att det finns flera olika arbetsgivare att välja mellan. 

Men vad händer om den offentligt finansierade vården dräneras på biomedicinska analytiker? Det finns en risk att särskilt yrkesskickliga biomedicinska analytiker väljer att lämna regionerna, eftersom andra arbetsgivare erbjuder bättre löneutveckling och sundare arbetsmiljö. 

Det kommer drabba invånarna i region Norrbotten i form av längre väntetider på analys av provsvar, behandling och därmed rätt vård. Det kan också få konsekvenser för invånarna i form en sämre kvalitet på analys och diagnostik – eftersom arbetsgivarna tar in personal som inte är legitimerade biomedicinska analytiker när de inte lyckas rekrytera den äkta varan. 

Att göra yrket mer attraktivt är en lång process som måste påbörjas nu. Dels handlar det om åtgärder från regeringen så fler utbildar sig och tar examen och att vi får möjlighet att specialisera oss genom nationellt reglerad specialistutbildning. Dels handlar det om vad regionen faktiskt själva kan påverka som arbetsgivare. Därför uppmanar vi till att:

Verka för ett mer hållbart yrkesliv. 36 procent av de biomedicinska analytikerna arbetar deltid, visar Vårdförbundets arbetsmiljörapport. Men om arbetsmiljön var sundare så att alla fick förutsättningar att kunna arbeta heltid skulle det motsvara hela 470 fler biomedicinska analytiker i landet. 

Erbjuda konkurrenskraftig löneutveckling. På grund av löneläget lyckas privata företag rekrytera och behålla denna kompetens. De ”bäst” betalda biomedicinska analytikerna inom regionerna tjänar i genomsnitt 40 000 kronor i månaden efter en treårig avancerad högskoleutbildning och 30–40 år i yrket. Regionen bör visa att de menar allvar med att lösa bristen på rätt kompetens genom att satsa på ”särskilt yrkesskickliga” över tid.

Öppna fler karriärvägar. Lönen är dock inte allt, att kunna utvecklas inom regionen är också viktigt. Det kan handla om att avancera till chef, få en specialistutbildning eller om att forska. 

Biomedicinska analytiker i Vårdförbundet efterfrågar en fördjupad dialog med region Norrbotten för att tillsammans vända utvecklingen. Med våra förslag kan vi framtidssäkra regionens laboratorieverksamhet och diagnostik på sikt.