Runt om i landet finns familjecentraler dit blivande föräldrar och barnfamiljer är välkomna. Där arbetar mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst tillsammans under samma tak. Det gör att föräldrar snabbt och enkelt kan få stöd och hjälp på ett och samma ställe.
Under coronapandemin har kommuner och regioner dragit in på mycket av det förebyggande arbetet när det gäller stöd till föräldrar. Det får konsekvenser för framför allt barn och kvinnor i alla samhällsklasser, men de som redan har mindre resurser påverkas mest. Våld i nära relationer tenderar att öka. Nyblivna föräldrar har redan en ökad risk för psykisk ohälsa efter förlossningen. Den rådande situationen kan ytterligare öka den risken. Cellprovskontroller och mammografi har pausats, mödra- och barnhälsovårdens basprogram och preventivmedelsrådgivning har bantats.
Coronapandemin skapar osäkerhet och väcker många funderingar och mycket oro. Nu är det extra viktigt att värna familjecentralerna. Vi har förståelse för åtgärder som vidtas på grund av smittspridning, men de prioriteringar som görs av ekonomiska skäl utgör ett hot mot familjecentralernas verksamhet och medför risk för en ökad psykisk och fysisk ohälsa på sikt.
I det uppkomna läget utgör alla som arbetar med att ge råd och stöd till föräldrar en mycket viktig grupp. Men samtidigt som behovet av stöd hos föräldrarna ökar drar många kommuner och regioner ner på denna form av stöd.
När de öppna förskolorna stängs försvinner en lättillgänglig mötesplats. Det gör i sin tur att socialtjänstens förebyggande arbete på familjecentralerna får svårare att nå ut till dem som mest behöver det.
Pandemin har medfört att stödet till föräldrar ser väldigt olika ut i olika delar av landet. I en kommun kan de öppna förskolorna ha tvingats att stänga helt, medan de i en annan kommun har öppet som vanligt, med vissa restriktioner. I vissa regioner bedrivs föräldrastöd i grupp på samma sätt som vanligt, medan andra regioner dragit in det.
Etablerad forskning visar att det finns starka kopplingar mellan hur föräldrarna mår och barns hälsa.
Familjecentralerna har genom sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete goda förutsättningar att utjämna hälsoklyftor; människor som har sämre ekonomi löper större risk att drabbas av såväl fysisk som psykisk ohälsa.
På familjecentralerna finns det möjlighet att tidigt se familjer som behöver extra stöd och att hjälpa dem på plats eller skicka dem vidare till andra instanser inom vård och socialtjänst där de kan få ytterligare hjälp.
Under coronapandemin har regeringen och en rad myndigheter tydliggjort hur viktigt det är att ha en frisk befolkning. En befolkning med god hälsa förutsätter ett långsiktigt tänkande där hälsofrämjande och förebyggande arbete prioriteras.
På familjecentralerna kan vuxna som behöver extra stöd i sin föräldraroll få det, något som i förlängningen skapar tryggare familjer där barn får bättre uppväxtvillkor.