Effektivitet möjliggör välfärdsföretagens vinst
Det är genom ökad effektivitet som välfärdsföretag tjänar pengar och vi som medborgare får mer välfärd för pengarna, skriver debattörerna.
Fredrik Östbom är näringspolitisk chef på Almega. Här förklarar han hur vad välfärdsföretagen tillför välfärden.
Foto: Pressbild/Kate Gabor
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Detta är ett av de huvudsakliga narrativen bakom kritiken mot välfärdsföretagen och bygger på antagandet att välfärdsproduktion är en statisk verksamhet, att personaltäta och människonära tjänster som välfärd saknar innovationsförmåga och inte heller kan utveckla sin produktivitet.
Dessa tre antaganden är felaktiga. Ett antal undersökningar visar att skillnaderna i produktivitet mellan olika utförare av välfärd är stora, och att privata utförare är mer effektiva än offentliga. Det är denna högre produktivitet som gör att den privata välfärden kan hålla samma eller bättre kvalitet än den offentliga och ändå göra ett överskott.
Att privata utförare är mer effektiva är väl belagt, men många undrar nog hur förbättringsarbetet går till i praktiken. Detta kan vara svårt att föreställa sig, vilket har lett till en gängse villfarelse att det bara handlar om att personalen ska ”springa fortare”.
I verkligheten är anledningarna till att privata välfärdsföretag är mer effektiva och billigare än det offentliga flera: smidigare organisationer, bättre tillämpning av ny teknik, större sparsamhet och bättre inköp samt en annan inställning till resursutnyttjande.
Många privata välfärdsföretag är mer decentraliserade och genomsyras ofta även av ett annat ekonomiskt tänk än det offentliga. Det hela är i grunden kopplat till kulturen i organisationen. I kommersiella företag uppstår ofta ett tankesätt med större omsorg om resurserna än i offentlig verksamhet. Vinstintresset medför att den privata välfärden har starkare drivkrafter att hushålla med resurserna och öka verksamhetens effektivitet. Regelverket är dessutom utformat så att strävan efter överskott samtidigt skapar strävan efter att leverera efterfrågade tjänster, att producera bra välfärd.
Arbetet med att effektivisera verksamheten ser olika ut i olika välfärdsföretag. Detta är kopplat till hur dynamiskt företagande på en konkurrensutsatt marknad bör fungera: olika aktörer testar olika arbetssätt för att se vad som fungerar bäst. Sedan får marknaden avgöra, det vill säga patienter, brukare och deras anhöriga samt elever och deras föräldrar väljer leverantör. Det är så vi kan utveckla bättre sätt att möta människors behov – det är så vi får mer välfärd för pengarna.
Det pågår en ideologiskt driven kampanj mot företagen i välfärden. Om den lyckas kommer makten överföras från enskilda individer och deras närstående till politiker och byråkrater. Men vad värre är, vi kommer också få en sämre välfärd. De privata aktörernas högre effektivitet är en förutsättning för att upprätthålla kvalitet och tillgänglighet. När det privata och det offentliga krokar arm får medborgarna mest välfärd för sina skattepengar och, inte minst, möjligheten att välja själva.