Det slår inte fel: Varje gång LRF, Arla, Scan eller någon från svensk djurindustri får kritik gäller det att attackera “hotfulla djurrättsextremister” - och således vända uppmärksamheten bort från sig själv.Det du kanske inte vet är att bönder hotas mindre än de flesta andra i Sverige.
Hot mot förvärvsarbetande generellt i Sverige är nämligen mycket vanligare än vad det är för bönder. Enligt SCB har 4 % av svenska förvärvsarbetande män och 6 % av svenska förvärvsarbetande kvinnor blivit hotade eller utsatta för våld i arbetet det senaste året.
För sjuksköterskor är det mycket värre. 2017 publicerades det en rapport som visade att 65 % av svenska sjuksköterskor har upplevt hot eller våld i tjänst.
Djurskyddsinspektörer är bland de mest utsatta, där 80 % av Sveriges djurskyddsinspektörer har varit utsatta för hot eller våld under inspektioner. Antagligen kommer en del av dessa hot från bönder - exempelvis när inspektörerna har anmärkt på bristande djurtillsyn.
När LRF undersökte hur många bönder som faktiskt upplever hot från djurrättsaktivister svarade 4 av de 431 - alltså 0,9 % av svenska bönder - att de upplevt hot från aktivister. 0,9 % är en mycket låg siffra jämfört med andra grupper förvärvsarbetare i Sverige, men det är fortfarande ett allvarligt problem. Hot är fruktansvärt för varje enskild individ, och personens upplevelse ska absolut inte förminskas. Artikelförfattarna tycker, som de flesta djuraktivister i Sverige, att hot eller våld aldrig är acceptabelt, och vi tar avstånd från allt bruk av hot och våld som metod.
Varje gång djurindustrierna kritiseras för djurmisshandel publiceras det snart om hotfulla aktivister för att flytta publikens uppmärksamhet bort från dem själva och över på en försvinnande liten minoritet av svenska aktivister. Det ser vi också nu efter Uppdrag gransknings reportage om svensk djurhållning, som i stort kom till för att djurrättsaktivister tog sig in på en Arlagård och avslöjade grova missförhållanden.
Istället för att skjuta budbärarna - vi aktivister som strävar efter att avslöja missförhållande inom djurindustrin - vore det mer klädsamt om branschen istället vände kritiken mot sig själva. Kanske är det dags att landets bönder och bondeorganisationer tog en funderare på hur de kan minska lidandet och dödandet av de miljoner djur som idag föds upp och dödas varje år i Sverige. Vi för gärna en dialog om detta och hur vi kan växla om till en matindustri som är bättre för djuren, för klimatet och hälsan.
En sak är oavsett klar; djurbönder känner sig utsatta för hot, men de är inte utsatta i så stor omfattning som köttindustrin vill du att du ska tro. De använder det bara för att flytta fokus bort från avslöjanden om djurmisshandel. Faktum, som vi visat, är att bönder tillhör en av de minst utsätta arbetsgrupper i det svenska samhället. Så medan vi naturligtvis ska fortsätta att jobba för ett samhälle utan hot och våld, måste vi också välja att fokusera arbetet där problemet är störst.
De goda nyheterna är att bönder inte alls behöver känna sig hotade. Bönder kommer alltid att behövas. Vi är alla beroende av dem när det gäller att producera växtbaserad mat - också i framtiden.
Michelle Berghäll, Martin Smedjeback och Samuel Rostöl, djurrättsaktivister