I dag är det den Internationella kvinnodagen som firas den 8 mars varje år för att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen.
Jag vill gärna bidra genom att uppmärksamma den ekonomiska ojämställdheten i Sverige. Den som försvårar för kvinnor att skaffa sig en ekonomisk plattform som är lika trygg och säker som mäns. Enligt en undersökning som Länsförsäkringar har genomfört anser endast 40 procent av kvinnorna i Norrbotten att de lever i en ekonomiskt jämställd relation. Vad beror det på och kan kvinnorna i Norrbotten bli mer ekonomiskt jämställda?
Enligt riksdagens delmål om ekonomisk jämställdhet ska kvinnor och män ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Men så är det inte i dag. Det här riskerar att hålla kvinnor ifrån ekonomisk stabilitet och möjligheten att påverka sitt eget liv i den riktning man vill.
Kvinnor i Norrbotten har till exempel endast 77 procent av männens inkomst. Detta leder till att kvinnor i genomsnitt får 4.000 kronor mindre i plånboken varje månad före skatt. Det låter inte som 2020.
Med lägre löner följer ofta att kvinnor tar det största ansvaret för hem och barn – ett arbete utan ersättning som ofta leder till att kvinnor arbetar mer deltid och tjänar mindre än män. Kvinnor i Norrbotten tar exempelvis fortfarande ut 87 procent av föräldrapenningdagarna. Något de senare verkar ångra.
För omkring var tredje kvinna, som i dag är pensionär, svarar i vår undersökning att de hade valt att arbeta heltid om de förstått hur mycket deras deltid skulle kosta dem ekonomiskt. När kvinnor går i pension får de 6.000 kronor mindre i plånboken varje månad före skatt. Och så håller det på så här, år ut och år in. Först år 2072 kommer män och kvinnors pension i Norrbotten att vara jämställda enligt en uträkning som fackföreningen Forena gjort.
Både Pensionsmyndigheten och regeringen har konstaterat att kvinnors lägre pension inte grundar sig i ett ojämställt pensionssystem. Anledningen är ett ojämställt arbetsliv där kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken samt oftare än män arbetar deltid. Den lägre inkomsten får konsekvenser långt fram i livet, exempelvis på sparandet.
Enligt en rapport om jämställt sparande från Konsumentverket kan detta vara förklaringen till att kvinnor har sämre förutsättningar än män att spara långsiktigt. Analysen visar att 20 procent av alla kvinnor sällan eller aldrig ägnar sig åt sitt långsiktiga sparande jämfört med 8 procent av männen. Kanske är detta en anledning till att män idag äger 65 procent av allt kapital i aktier, fonder och kontanter och de äger i större utsträckning också sitt boende (47 mot 25 procent).
Sammantaget är dessa insikter både förvånande och samtidigt oroande då ett långsiktigt sparande för många är grunden för en trygg privatekonomi en ökad självständighet och en bra pension.
Hur kan vi tillsammans lösa detta?
Låt oss ta ett av regeringens mål för jämställdhetspolitiken på allvar 2020.
Utbilda kvinnor i hur deltidsarbetet slår på deras ekonomi.
Arbetsgivaren bör informera den som ska gå ned i tid vad det kan få för långsiktiga konsekvenser.
Ge tips på hur den som arbetar ekonomiskt kan kompensera den som är hemma.
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger självständighet livet ut.