Flera internationella studier klassar sverige som ett av de länder med mest sena ankomster och skolk i västvärlden. Även andelen hot och våld från elever har ökat markant de senaste åren. Trots detta saknar lärarna befogenheter att minska stöket och återfå studiero. Med ordningsbetyg skulle lärarna få konkreta åtgärder mot ordningsproblemen. Därför ser vi snarast att betyg i ordning och uppförande införs.
För eleverna skulle ordningsbetygen innebära en tydlig morot där de ser direkta konsekvenser av sina handlingar. Därmed skapas incitament för eleverna att lägga undan mobiltelefoner, komma i tid och ha med sig rätt studiematerial. Enligt före detta rektorn och debattören Hamid Zafar är konsekvenserna av dagslägets ordningsproblem allvarliga. “Problemen försvårar inlärningen hos eleverna och värst drabbade blir de redan svagpresterande eleverna. De som far mest illa är barn som lever i segregerade förorter eller som går på skolor med omfattande stök”, berättar Zafar i en intervju till Expressens ledarsnack i början av 2019. Med ordningsbetyg skulle mer fokus läggas på undervisningen.
Skolan är tänkt att vara en språngbräda ut i vuxenlivet. Inte minst i arbetslivet där grundläggande krav ställs på grundläggande ordning, förmågan att hålla deadlines, passa tider. Listan kan göras ännu längre. I dag är skillnaden mellan skolvärlden och arbetslivet enormt, vilket medför att nyutexaminerade elever får svårare att anpassa sig till de förväntningar som finns på en arbetsplats. Med ordningsbetyg vet eleverna redan innan arbetslivet vad som kommer krävas av dem, vilket även underlättar för kollegor och arbetsgivare. Vidare kan arbetsgivare granska elevers ordningsbetyg.
Det främsta argumentet mot ordningsbetyg är att det skulle öka lärarnas arbetsbelastning. Vår syn är en annan. Ordningsbetyg skulle på sikt avlasta lärarna, speciellt när det kommer till att skapa och hålla arbetsro i klassrummet. Då alla elever vet hur de förväntas uppföra sig, samt vilka konkreta konsekvenser som tillkommer av dåligt uppförande. För Sveriges lärare ska fokusera på att vara lärare. Inte springa runt i klassrum och korridorer och vara ordningsvakter.
Att införa ordningsbetyg i svensk skola innebär inte att vi behöver uppfinna hjulet igen. Det vi behöver gör är att kolla ut i övriga Europa, bland annat till vårt grannland Norge. I dessa länder bidrar ordningsbetygen till ordning och reda, samt gott uppförande. I Norge har man två betyg för just detta, ett i ordning och ett i uppförande.
Bedömningsskalan är treskalig med betygen lite god, ganska god och mycket god. Eleverna bedöms bland annat på att komma i tid, ordning på sitt skolmaterial, visa respekt för andra, huruvida de följer skolans ordningsregler och många liknande saker som egentligen ses som en självklarhet. Dessa betyg i ordning och uppförande påverkar inte de andra skolämnes betygen.
Ordning och uppförande betygen skulle även konkret visa föräldra hur deras barn uppför sig i skolan. Vilket skulle innebära mindre samtal mellan lärare och föräldrar, vilket som brukar ske vid upprepade tillfällen vid dåligt uppförande. Därför ser vi att Sverige snaras inför betyg i ordning och uppförande, för att skapa ordning och reda i Sveriges klassrum.