Bygglov och planer hindrar Gällivare

Bygglov och detaljplaner hindrar effektivt Gällivares utveckling i en känslig tid, skriver debattörerna.

Församlingsgården i Gällivare centrum.

Församlingsgården i Gällivare centrum.

Foto: Privat

Debatt2024-09-25 02:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Här är några aktuella exempel. Ett företag vill bygga ett hotell uppe vid Dundret och stärka Gällivares position som vintersportort. Efter nästan två år har bygglovet än en gång försenats med motiveringen att detaljplanen ännu inte är klar. Nu riskeras bygget att flyttas till annan ort.

Samma företag vill bygga lägenheter i Gällivare. Efter två år har man inte lyckats få markanvisning trots att ett antal olika förslag lagts fram. 

Svenska kyrkan behövde bygga ut församlingshemmet i Gällivare då lokalerna i Malmberget avvecklats. Ett förslag till ett nytt modernt församlingshem på befintlig plats vid kyrkan i Gällivare centrum togs fram och bygglovsansökan lämnades in. Men detta blev avslaget med motiveringen att byggnaden bland annat var en meter för hög.

Församlingen fick även avslag på att bygga en fastighet på den egna tomten nere vid Ettöreskyrkan. Denna gång med motiveringen att byggnaden var för lik den befintliga prästgården och att området var ett viktigt rekreationsområde. I dag tvingas församlingen bedriva sin verksamhet utspridd på olika platser i samhället, bland annat ute på industriområdet.

En fastighetsägare på Andra Sidan med en tomt på 6 780 kvadratmeter ville bygga ett gästhus på den stora tomten. Men tack vare en över 100 år gammal detaljplan kunde fastighetsägaren inte ens ansöka om bygglov. Den gamla detaljplanen anger nämligen att halva tomten är avsatt som betesmark för kreatur!

Även ute på landsbygden har man dessa bekymmer. Negativa tolkningar och långa handläggningstider gör att byggprojekt alltför ofta skrinläggs. Trots kommunens uttalade vilja att satsa på landsbygden.

Situationen i Gällivares byggnadsnämnd gör att lokala företag i allt större utsträckning väljer att investera i andra kommuner där samma regelverk och lagar hanteras betydligt smidigare. Många miljoner satsas nu i Kiruna, Boden och Piteå.

Men det största och mest akuta problemet är det stora behovet av entreprenörsboenden. En fråga som borde behandlas på ett betydligt offensivare sätt, bland annat genom att upprätta tillfälliga bygglov på industrimark. Redan nu ser vi hur fly-in-/fly-out-företag driver upp huspriser till en nivå som inte Gällivarebor kan matcha.

Gällivare behöver en kompetent miljö-, bygg- och räddningsorganisation och flexibla detaljplaner som är anpassade för de unika utvecklingsmöjlighet vi nu har.