Klimatkrisen är vår tids största existentiella hot. Bygg- och fastighetssektorn står för 40 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Att minska utsläppen från produktion och förvaltning av byggnader är vårt främsta hopp för att nå 1,5-gradersmålet.
I Sverige är vår bransch skyldig till en femtedel av alla utsläpp. Vi måste kunna göra bättre än så.
Problemet är inte att vi saknar kunskap om vad som behöver göras – IPCC:s senaste rapport gör det fullständigt klart att vi står vid randen av en global klimatkris. Problemet är att motstridiga intressen står emot varandra. Hur ska en framtida klimatkatastrof vägas mot de livsmedel, transporter och bostäder som behövs för att få våra samhällen att fungera i dag?
I åtta av 14 kommuner i länet råder bostadsbrist. 90 procent av svenskarna bor i en kommun med för få bostäder. Enligt Boverkets siffror är den vanligaste anledningen till det att det saknas bostäder där folk faktiskt har råd att bo.
Vi måste bygga många fler bostäder, vi måste bygga till ett lägre pris – och vi måste bygga på ett sätt som inte förvärrar en redan akut klimatkris. Den rimliga lösningen är att bygga fler resurssnåla trähus.
När Svenska Miljöinstitutet och KTH analyserade utsläppen för ett standardiserat flerfamiljshus var det ett trähussystem som gav absolut lägst utsläpp. Ett nybyggt hyreshus i trä med lättbalk kan driftas i långt över hundra år med mindre miljöpåverkan än vad ett betonghus har orsakat innan de första hyresgästerna har flyttat in.
I dag används 75 procent av den svenska skogsråvaran till papperstillverkning och bioenergi. Det är ett kortsiktigt utnyttjande av vår gemensamma naturresurs som måste förändras. Genom att bygga fler trähus kan vi förlänga råvarans livsstil från dagar till sekler. Om man då även väljer att bygga med lättbalkar i stället för massivträ kan dubbelt så många hus byggas med samma mängd råvara.
Fler och fler kommuner över hela landet har redan beslutat om trähusstrategier för att stimulera och främja klimatsmart byggande. Det innebär ett ansvarsfullt utnyttjande av den svenska skogen, förenklade tillståndsprocesser och en höjd politisk ambitionsnivå.
Nu måste fler kommuner gå samma väg och utveckla egna strategier. Det är dags för Norrbottens politiker och tjänstemän att ta både klimatkrisen och bostadsbristen på allvar.