Givmildhet kan visas på många olika sätt. Julklappar till familjen eller att skänka något till ideella organisationer är uttryck för att vi befinner oss i gåvornas tid. Men vad de flesta nog vill veta är hur mycket ett paket i julhandeln kostar eller vart pengarna som doneras går någonstans. Särskilt i ekonomiskt tuffa tider blir det viktigt att ha klart för sig hur resurserna används så att hushållsekonomin går ihop även januari.
Detta kan låta som en självklarhet och borde vara det. Trots det fungerar inte verkligheten så när det kommer till hushållens allra största utgift, nämligen skatter och avgifter som våra folkvalda beslutat om. I dag är kunskapen om hur mycket svenskarna faktiskt betalar i skatt relativt låg. Undersökningar visar att tre av fyra löntagare tror att de betalar mindre än vad de faktiskt gör.
Naturligtvis kan detta ha många olika orsaker. Men en del av förklaringen är med största sannolikhet att vissa skatter faktiskt är dolda, som arbetsgivaravgiften. Det är i praktiken en skatt som alla betalar på sin lön. Den utgörs av resurser som kunde gått till höjda löner, investeringar eller kanske nyanställningar. Nu går de i stället till olika socialförsäkringar. Men den enskilt största delen kallas för den allmänna löneavgiften, vilken är en ren skatt som en gång infördes för att finansiera EU-inträdet och som sedan blivit kvar. När den generella arbetsgivaravgiften infördes på 1960-talet låg den på ett par procent, men 2023 uppgår den till hela 31,42 procent. Det är alltså betydande resurser vi talar om.
Många arbetsgivare vittnar om att de anställda är helt eller delvis omedvetna om detta. Anledningen kan vara att arbetsgivaravgiften inte alltid visas på lönebeskeden, vilket är enkelt åtgärdat i de flesta lönesystem utan extra kostnad. Inte heller på slutskattebeskedet från Skatteverket finns någon redovisning. Däremot framgår alltifrån TV-avgiften till begravningsavgiften här. Det vore naturligtvis rimligt att en så stor utgift som arbetsgivaravgiften också redovisades.
Ytterst handlar detta om demokrati och transparens. För att kunna utvärdera hur politikerna använder våra gemensamma resurser måste den allmänna kunskapen om dess omfattning vara god. En budget måste användas på ett rimligt sätt både för ett helt land och i ett enskilt hushåll. Annars blir det svårare att vara givmild mot omgivningen både i juletider och när det nya året träder in.