Fossila drivmedel har oundvikligen hög klimatpåverkan och är alltid importerade, till stor del från diktaturer. Förnybara drivmedel kan ha väldigt låg klimatpåverkan och kan produceras lokalt, med gröna jobb i Sverige som följd.
Det främsta biodrivmedlet i Sverige är HVO, som huvudsakligen framställs av avfall och rester, sådant som annars skulle ha slängts, som slakteriavfall. Klimatpåverkan minskar med ungefär 80 procent jämfört med fossil diesel, enligt Energimyndighetens årliga sammanställning.
HVO görs inte längre av palmolja, som Peter Malmström på goda grunder varnar för i Kuriren 29 januari – det är stoppat av både EU och svenskt riksdagsbeslut. Däremot är den vanlig i livsmedel, där vi alla bör undvika den.
Malmström slår på goda grunder fast att ”Bilen är ett nödvändigt transportmedel”, särskilt på landsbygden, och att kostnaderna inte får bli för höga. Just därför är biodrivmedel och eldrift så värdefullt; här kan vi kontrollera produktionen själva, medan vi under 2022 såg hur dieselpriserna skenade på grund av Putins anfallskrig mot Ukraina, OPEC:s beslut att minska oljeproduktionen och den allt svagare svenska kronan. Låt oss därtill, som Malmström föreslår, utveckla tåget så att det blir relevant för fler människor och mer gods.
”Det spelar ingen roll för klimatet om vi kommer ner till noll, om resten av världen inte gör något.”, skriver Malmström – och han har rätt. Eftersom Sverige står för 0.15 procent av världens samlade klimatpåverkan, är vår enda chans till relevans att vara ett föredöme för andra, föregångaren andra kan ta efter.
Just detta lyfts fram av företagen som är med i 2030-sekretariatet och alla de som tagit fram färdplaner inom Fossilfritt Sverige; ledarskapet ger exportinkomster, gröna jobb och i förlängningen bättre dagis och äldreomsorg i Sverige.