Vi i Lärarnas Riksförbund vill se ett lönesystem där lönen kan härledas till individers erfarenhet, skicklighet och formella meriter. 

Vår nya lönerapport, ”Lärare behöver ett lönesystem byggt på meriter”, visar bland annat att lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan har haft sämst löneutveckling av alla lärargrupper och att lönespridningen för lärarna sjönk kraftigt åren runt millennieskiftet.  

 År 1996 överfördes samtliga grund- och gymnasieskollärare från tarifflönesystemet till ett system med individuella och differentierade löner. Detta tillsammans med att kommunerna och friskolorna brustit i sitt arbetsgivaransvar har påverkat lärares löner negativt. 

Vi i Lärarnas Riksförbund föreslår nytt system som är en kombination av individuella löner och en lönetrappa.    

 Under en lång tid i slutet av 1900-talet tappade svenska lärares löner i jämförelse med andra akademikers löner. 

Läraryrket är alltså i dag ett av några få akademikeryrken med en negativ livslön, det vill säga det lönar sig inte att lämna arbetslivet för en lärarutbildning som kräver fyra till fem år på universitet och som därtill medför stora studieskulder för de flesta.  

Från och med 2012 inleddes en relativlöneförskjutning för lärarna. 

De ökningar vi sett har skett med politiska mål om en uppvärdering av läraryrket, men Lärarnas Riksförbund kan konstatera att det endast är en återhämning till situationen innan 2005. Ännu är det alltså inte tal om en uppvärdering.  

De statliga satsningarna har varit helt nödvändiga för att stimulera lönenivåerna. Samtidigt har nya problem vuxit fram som en följd dessa. 

De har bland annat skapat en helt ny lönestruktur för lärarkollektivet, där vi ser hur andelen äldre erfarna lärare som missgynnas i de årliga lönerevisionerna ökar kraftigt, inte minst tydligt här i Norrbotten. 

I det avtal som tecknades 2018 är vi överens med vår motpart SKL om att så kan det inte fortsätta. Det är därför redan nu upp till kommunerna att vårt avtal följs avseende detta och att vi i utvärderingar mot avtalsperiodens slut i mars 2021, ska kunna se en förändring i rätt riktning.

Vår kritik av nuvarande lönestruktur är dock inte en kritik av lönespridning i sig. Lärarnas Riksförbund anser snarare att lönespridningen för lärare är för liten!  

Vi ser till hela kollektivet och livsperspektivet när vi pratar lönespridning. Vi anser att en lärare ska kunna förvänta sig en reallöneökning om 100 procent under ett yrkesliv. 

Om lönespridningen i kollektivet ska öka kan den inte öka hur som helst, som nu har skett. Varje lärare måste kunna förstå varför vissa individer har högre lön än andra och veta vad som fordras av individen för att kunna få en högre lön. 

Det måste vara tydligt hur erfarenhet, skicklighet och meritering lönar sig.  

Ett lönesystem för lärare måste också bygga på att huvuduppdraget, det vill säga undervisning, står i fokus. En lärare måste kunna påverka sin löneutveckling genom att bredda och fördjupa sin kompetens och utföra mer kvalificerade uppgifter. 

Samtidigt måste en skicklig lärare kunna ha en god löneutveckling utan att behöva driva olika projekt utanför ordinarie undervisning.  

Ett sådant nytt lönesystem måste gå att införa. Annars fortsätter skolans problem med lärarbrist. Med vår lönerapport ges ett förslag till ett nytt system.

 Nu hoppas jag att arbetsgivarna och staten lyssnar. Ett nytt lönesystem som har legitimitet i kåren kommer att öka attraktiviteten i läraryrket.