Det är lätt att ta idrotten för given. RF-SISU i norra Sverige vill påminna om idrottens vitala betydelse för landsbygden. En satsning på idrotten innebär en satsning på landsbygden. Följande tre frågor anser vi ger idrotten och därmed landsbygden bättre förutsättningar att vara både samhällsnyttig och attraktiv.
Skapa plats för idrotten och se den som en viktig aktör för samhällsutvecklingen
Det säger sig självt att idrotten behöver platser att finnas på. På många orter, och kanske särskilt i landsbygder, har idrottsmiljön även en viktig funktion som nod för mer än enbart idrott. Den blir ofta mötesplatsen efter skoldagens slut och på helger och lov. Fysisk aktivitet, demokratiska dialoger och rena tidsfördriv - mötesplatsen fungerar för många samhällsviktiga funktioner. Här möts bybor över generationer för olika aktiviteter vilket skapar en känsla av tillhörighet och gemenskap. För att utgöra den kraften behöver idrotten ges plats i samhället, såväl fysiskt och resursmässigt som idémässigt. Att investera i idrotten som plats och samhällsutvecklare lönar sig, för människorna på orten och för orten som sådan!
.
Skapa långsiktighet för idrotten i integrationssatsningar
Alltsedan flyktingvågen 2015 har idrottsrörelsen tillsammans med många andra i civilsamhället tagit ett enormt samhällsansvar i arbetet med att välkomna och inkludera människor. Ofta har detta skett på landsbygden. Studier visar att en fjärdedel av nyanlända barn och ungdomar deltar i föreningsidrott. Genom idrottens nätverk och gemenskap kan personer i utanförskap genom lokala, sociala nätverk lotsas in i det bredare svenska samhället, skapa kontakter och nå arbetstillfällen och nyföretagande. I föreningars demokratiska former ökar förståelsen för hur Sverige fungerar.
Idrotten behöver få verka långsiktigt för att den positiva etableringseffekten ska bli som störst i integrationssatsningen. Ge idrotten möjlighet att vara den möjliggöraren.
Se till att de stödformer som staten avsätter är långsiktiga, att de anpassas och riktas på så sätt att civilsamhället och landsbygden kan nyttja dessa stödformer. Det gäller även folkbildningens villkor.
Idrottsrörelsen är inte enbart en aktör för folkhälsa och fritidssysselsättning. Den har en enorm potential att nå personer som står långt från arbetsmarknaden, dels med ideella meningsfulla uppdrag men även i rollen som arbetsgivare. Med folkbildningen som verktyg erbjuder idrotten kunskaper i föreningslära, jämställdhet, demokrati, språkkunskaper och många andra kunskaper som behöver erövras i varje generation.
Insatser för ökad sysselsättning kräver lokal samverkan och projektmedel kräver omfattande administrativa insatser för att både söka och redovisa. För att åtnjuta riktade stöd behöver vi hitta enkla vägar och gott lokalt samarbete för att trösklarna inte upplevs alltför höga för landsbygdsföreningarnas ideella krafter som kämpar för att få vardagen att gå ihop.
Idrottsrörelsen är, och vill tillsammans med andra vara, en motor för ett Sverige som håller ihop. Ett land med glädje, gemenskap, kraft och möjligheter i såväl stad som på landsbygden. Att satsa på idrott är att satsa på en levande landsbygd.