Artskydd i skogen för 10 miljarder – vem betalar

LRF:s rapport ”Artskyddet och skogen” visar att två miljoner hektar skog kan tvingas undantas från skogsbruk.

Palle Borgström, förbundsordförande LRF, skriver tillsammans med andra LRF-företrädare om behovet av nya regler för artskydd.

Palle Borgström, förbundsordförande LRF, skriver tillsammans med andra LRF-företrädare om behovet av nya regler för artskydd.

Foto: Anders Deros/Pressbild

Debatt2024-04-19 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det motsvarar ungefär hela Stockholm, Uppsala och Södermanlands läns yta tillsammans – enbart till följd av fem bedömda arter. Den årliga kostnaden för att ersätta skogsägarna vid en sådan tillämpning skulle vara ca 10 miljarder kronor per år. En stor summa som inte tar med kostnaden av minskat skogsbruk. Minskad avverkning av skog med 10 procent innebär en skatteförlust på 2,95 miljarder kronor, eller 4 857 poliser. Även över 11 000 arbetstillfällen på landsbygden riskerar gå förlorade. Frågan är vem som ska betala?  

Nya skyddsformer behöver utvecklas för att bättre tillgodose de behov artskyddsbestämmelserna ger upphov till. Sådana skyddsformer bör kunna vara tidsbegränsade och regleringen bör kunna begränsas till det som krävs för den aktuella artens behov. Sverige behöver även en ersättningsrätt som gör att skogsägare inte missgynnas ekonomiskt av att ha fridlysta arter på sin mark. 

Att skydda individer av arter eller individernas miljöer, art för art där de finns just nu, är inte en effektiv naturvård. I Sverige har vi hittills skyddat arter betydligt effektivare genom formellt skydd, frivilliga avsättningar, generell hänsyn och att lågproduktiv skog undantas från skogsbruk. Sammantaget är 27 procent av skogen undantagen från skogsbruk genom dessa arbetssätt. Det har gett mer gammal skog, död ved, grova lövträd och lövträdsdominerad skog. Vi har huvudsakligen också positiva trender för skogens fåglar.  

En färsk opinionsundersökning från Verian visar att vi familjeskogsägare har nästan tre fjärdedelar (72 procent) av svenska folkets stöd i frågan om att statens resurser ska läggas på de områden som har högst naturvärden. Det gäller även att staten ska ersätta skogsägare som inte får avverka sin skog till följd av höga naturvärden. Här står hela 74 procent på familjeskogsägarens sida. 

I dag väntar Sveriges 300 000 skogsägare otåligt på att regeringens utlovade utredning om Artskyddsförordningen och ersättningen till skogsägare kommer igång. Vi är familjeskogsägare som förvaltat och tagit ansvar för skogen i generationer. Skogar som ska förse Sverige med fossilfri energi, fossilfria trädprodukter, rekreation, biologisk mångfald och mycket mer. Dagligen ser vi behovet av att Sverige behöver en artskyddsförordning som är mer träffsäker för samhället och mer rättssäker för Sveriges skogsägare, samtidigt som den biologiska mångfalden kan utvecklas.