Hälso- och sjukvårdsdirektören Pia Näsvall påstår att vården kommer att få konsekvenser, den kommer att försämras. Cancerpatienter kommer att få vänta längre på behandling. Norrbottningar som är svårt sjuka kommer att få försämrad vård. Allt från diagnostik till behandling kommer att påverkas negativt. Näsvall påstår också att bemanningen under sommaren är en utmaning och att Vårdförbundets strejk riskerar att påverka stora patientgrupper. Hon tycker att det är synd att strejken kommer nu, före sommaren.
Sanningen är att det har varit så långt innan strejken! Detta har vi givetvis påpekat till våra styrande, gång på gång – men har de lyssnat?
Skillnaden nu är att vi inte jobbar mer än heltid, vi går hem när arbetsdagen är slut och säger nej till övertidspass. Det känns helt rimligt och inte som mitt och mina kollegors problem att lösa. Men det är precis det vi har gjort under så många års tid. Förra året arbetade Vårdförbundets medlemmar över 3 miljoner övertidstimmar.
Det måste kännas riktigt jobbigt för Sveriges kommuner och regioner, SKR, när vi nu säger nej. Hur ska ni lösa 3 miljoner timmar? Jag tycker på riktigt synd om er! Jag tycker synd om alla patienter som blir drabbade av detta, men det är inte vårt fel. Vi gör allt vi kan och mer därtill varje dag på våra arbetsplatser. Vi betalar i värsta fall med vår egen hälsa för att jobba. Förstå vilka konsekvenser det ger. Redan nu har många av Vårdförbundets medlemmar gått ner till deltid vilket på sikt kommer påverka deras pension rätt ordentligt.
Vi har löst kris efter kris, betalt med vår egen hälsa och tacken har varit vattenflaskor, nyckelband och applåder.
Men det sjukaste i denna konflikt är ändå att SKR skuldbelägger oss sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor för att vi väljer att gå hem när arbetsdagen är slut. Men sanningen är att skulden ligger hos SKR och politikerna. Det är deras fel att arbetsmiljön är så kass att vi inte orkar arbeta heltid eller tvingas till sjukskrivning och i framtiden bli fattiga pensionärer. Deras fel att lönerna är alldeles för låga och att personal lämnar vården. Deras fel att vi inte kan arbeta patientsäkert. Det är SKR och politikernas fel att vi strejkar och vägrar ställa upp på deras villkor. Det är de som lett oss hit och det är upp till dem att lösa det.
Måste ändå avslutningsvis ge er en eloge för hur duktiga ni varit på att vara en dålig arbetsgivare. Applåder till er!